inneburo dock ingenting revolutionärt. De ena begärde, att en kredit på 200,000 franc skulle beviljas inrikesministern för att an skaffa likformiga -och reglementariska val urnor i alla. kommuner, som ej ega sådana I det andra amendementet föreslogs att be vilja en kredit af -50,000 francs för at användas till offentliggörande af förteck ningar, på kandidaterna förmedelst anslaj minst 6 dagar före valet och i alla val kretsens kommuner. Inrikesministern motsatte: sig med en liflighet, som väckte upp: märksamhet, båda dessa förslag. :Följand fagen antog kåren, med 209-röster mot 15 budgeten: för fyllnadskrediterna för åren 186? och 1869. Under:en tid ha i Paris arresteringar före tagits å åtskilliga deltagare i offentliga mö ten, och härmed fortfar polisen ännu, ehurt något försigtigare än förut: Det ständige diskussionsämnet på dessa möten är de lägre samhällsklassernas sociala och ekonomiska ställning. En sådan runion publique hölls den 4 dennes i den s. k. Redoute, och debatteös föremål var frågan om hyresgästernas förhållande till husegarne. Innan diskussionen började, uppsteg: journalisten Horn (medarbetare i Avenir national) och höll ett häftigt tal mot Jules Favre, derför att denne yttrat: sig emot folkmötena och förklarat de på dem hållna talen vara nonsens. : Horns tal mottogs af församlingen med lifligt bifall och ropet: Ned med Jules Favrely — I ett telegram. från Paris berättas: I går afton upplöstes åter af polisen tre offentliga möten. På ett af dessa föreföllo bullersamma-uppträden; som föranledde polisens inblandning. Fyra personer blefvo årresterade. ENGLAND. Tidningen Globe berättar, att protestanterna i Irland förbereda en stor demonstration. En talrik deputation skall afsändas till London med: en adress till drottning Victoria mot den anglikanska statskyrkans atskaffande i Irland, Adressen, som isynnerhet sprides bland medelklassen, lär redan räkna många tusen; underskrifter. Irlands protestantiska adel och-godsegareklass har redan förut (den 18 Mars) i en skarp adress uttalat sig emot Gladstones politik. ITALIEN. Hofven i Wienöch Florens ha på den senare tiden utbytt hedersbetygelser och komplimenter. Så har österrikiske: generålen Möring på sin monarks vägnar uppvaktat konung Victor Emanuel, som berättas :ha till honom uttalat sin önskan att under sommarens lopp besöka: kejsaren i Wien: :Vidare har konungen af Italien.den 7.dennes skickat sin adjutant, general Sonnaz till: Wien för att till kejsaren framlemna en halskedja till Annunciata-orden. Generalen åtföljes på sin resa af. två högre ordonnansofficerare. Konung Victor Emanuel har äfven tecknat sig för 2000 francs såsom bidrag till den minnesvård, som skall resas i Triest-åt Maximilian af Mexiko. Det berättas också, att kejsar Frans Josef i sommar ämnar aflägga ett besök i Florens. SPANIEN. De förberedande förhandlingarne i cortes ötver det nyligen framlagda författningsförslaget anses. inom kort vara afslutade. De nafva hittills icke erbjudit något annat af ntresse än en oratorisk turnering mellan motståndarne af-och anhängarne till den monariska styrelseformen. En af Madrids förnämsta journalister, Angel de Miranda, hvilken är väl hemmastadd . de högre politiska kretsarne iSpaniens-hufrudstad, skrifver till Gaulois: Frågan om len spanska tronkandidaturen har nu inträdt sin afgörande period: : Den har blifvit bes vandlad på flera förberedande :politiska samnankomster, nemligen vid:ett möte i krigsninisteriet, dit kammarens majoritet infann ig under general Prims presidium. Man belöt der enhälligt att välja konung Ferdiand af Portugal och att göra allt föratt fvervinnå hans motvilja för) spanska kro1an.! Innan detta beslut fattades; hade Prim oragt hertigens af Montpensier kandidatur på al, såsom varande en sak, som förtjenade tasas i betraktande i den händelse, det komme tt bestämdt afslag från konung Ferdinand. Förslaget om Montpensiers kandidatur framkallade ett stormigt uppträde. En deputerad rån Catalonien språng strax upp och fastvöll, med största ifver kung Ferdinands kanlidatur, såsom den, hvilken erbjöde den störta borgen för Spaniens framtida lycka. Tillika afvisade han i alla sina politiska trosörvandters — progressisterna — namn blötta anken på att någonsin erbjuda hertigen af Montpensier trohen, -alldenstund denne både ;enom sina historiska antecedentiaoch geom sin familjs traditioner stode i öppen opvosition: till hvad revolutionen kräfde samt ill landets enstämmiga mening.: Cantaro öreslog nu, att hela majoriteten skulle hålla tt : möte, hvarvid hvar och en i hemlighet kullerösta på sin kandidat; detta skulle rara,ett medel att. lära känna majoritetens! sigt och derefter ytterligare kunna-enas om less genomförande. Men detta förslag blef träx omöjliggjordt, emedan man på förhand ordrade. uteslutandet af prinsen af Asturien, Jon Carlos och hertigen af Montpensier:såom kandidater; om dem kunde det alldeles cke bli fråga. Den öfvervägande majorieten höll fast vid konung Ferdinands kanidatur, och den blef äfven enstämmigt anagen, i det flere: dertill bemyndigade peroner ansvarade för majoriteten at provisoiska regeringens. medlemmar. I händelse ung Ferdinand icke ville mottaga kroan,. talades om den nu regerande konungen f Portugal med de. två länderna i en dylik nion som:den, hvilken existerar.mellan Sverge ch Norge, om hertigen af Aosta, konungens f Italien näst äldste son, samt slätligen om 0 österrikisk prins, erkehertig Albrecht (seerherren vid ÖCustozza), hvilken. lärer vara Alaa LAI. OR RA a AAA nd 1