Aftonbladet – 8 april 1869, sida 3

c företaga en färd på Drammen—Randsfjord banan UTRIKES, NORD-TYSELAND. En not från Bismarck af den 19 Jan. til regeringen i Luxemburg, hvari preussiska re. geringen besvärar sig öfver, att fästningsverken ännu icke raserats och i anledning häraf åberopar Londonkouferensens bestämvingar, gifver Wien-tidningen Neue freic Presse (hvilken betraktas såsom rikskansleren Beusts organ) anledning till följande anmärkningar: Vi förstå alldeles icke, at Preussen i angelägenheter, som angå punktlighet i traktaters uppfyllande, kan göra en undskyllan, än mindre i dylikt fall göra der ringaste förfrågan hos andra. — Pragtraktaten är äldre än Londonkonferensens protokoll; men vi hafva ännu icke hört, att mar på allvar tänkt på att uppfylla de bestämningar, som angå nordslesvigska gränsen. Vi I hafva sannerligen icke, ehuru vi nu icke stå inom Tyskland, någon glädje af, att år 1866 både norr och vester om föderneslandet öppnat två por ar, hvarigenom hvilket ögonblick som helst ett krig kan utbryta. I norr åtminstone kunde Preussen, ifall det ioke i sitt segerrus glömt all känsla för det billiga och hvarje opartiskt bedömande af den svagares rättigheter, redan för länge sedan hafva atJlägsnat anledning fill krig. Detta skulle icke allenast ha öfverensstämt med rättvisans I dud, utan tillika varit en fördelaktig affär; ty vi inse i sanning icke, huru Preussen 1869 feller 1870 kan fastställa en för Tyskland Teynpnsannmware gränslinie sie, än Preussen förmådde 1866 eller 1867. Eller tror man kanske i Berlin, att det provisoriska tillståndet i Nordslesvig, hvilket är ett fortsatt. öfverträdande af de i Nikolsburg och Prag ingångna förbindelserna, kan fortfara så länge, tills man slutligen i Europa blir trött på hela saken och inskrifver den i glömskans bok? Sådana saker glömt nu för tiden icke, och äfven om rean för tillfället icke talar om dem, skärpas de dock i tysthet och framträda a ett så mycket mera oförsonligt sätt just i det olägligaste ögonblicket. I hvilket fall som helts är ett pockande på Londonkonferensens protokoll angående Luxemburg icke något rätt SUR Oe att draga glömskans slöja öfver Prag-traktaten med dess för det segerrika Preussen naturligtvis besvärande nordslesvigska gränsreglering. — Luxemburgarne hafva åtminstone icke uppträdt mot den dem ålagda förpligtelsen, utan på sin höjd tagit sig god tid med dess uppfyllande. Preussen deremot handlar alldeles motsatt andan och bokstafven i den traktat, som det ingick på såsom segerherre, då det lägger den slesvigska befolkningen ända intill yttersta nordgränsen lika fullständigt under preussiskt regemente som de annekterade nassanarne och frankfurtarne, alidenstund det tvingar till och med den del af ofvannämnda befolkning, som äfven efter den mest ideala preussiska demarkationslinie måste räknas tillbaka till Danmark, att aflägga ed till kung Wilhelm samt göra militärtjenst i preussiska hären. Man är ju så bibelsprängd i Berlin och förstår så väl att citera ställen ur skriften, när det gäller att göra ett uppbyggligt bruk deraf. Måtte då någon gång kung Wilhelm och hans minister hr Bismarck läsa liknelsen om den man, som sjelf fick en skuld af hundra pund sig efterskänkt, men förgrep sig på den stackare, som var skyldig ett pund, och lät kasta honom i häktelse, der det var gråt och tandagnislan! Den, som, i likhet med preus-: siska regeringen; vet sig hafva en skuld ij Nordslesvig, har ingen rätt att se efter il: Luxemburg om det skrider fram eller tillbaka med förstörandet af fästningsverken derstädes. Hvad skulle väl den officiella verlden i Beriin om det komme en landtmätare från Kjöbenhavn för att få reda på huru det stode till med regleringen at den Nordslesvigska gränsen? ÖSTERRIKE. Den stora valstriden i Ungern är nu slut och resultatet deraf kan ses af bestämda sifferuppgifter. Regeringspartiet eller, såsom dess medlemmar vanligen kallas, ,Deakisternan, har vunnit 230 platser i underhuset; oppositionen (venstern) 171. Denna utgång arvalen, som är likabetydande med en tillväxt af omkring 50 röster å vensterns sida, bar framkallat öfverraskning både i Wien och i Pest, hvarest man vid valens början var temligen ker på, att det ministeriella partiet i det nya underhuset skulle bli lika starkt representeradt som i det gamla. Regeringen disponerar visserligen nu öfver en majoritet med 07 rösters öfvervigt; men de oppositionella ridningarne anmärka, att detta flertalicke är ar samma betydelse som vid förra riksdagen, alldenstund Deaks parti nu måst rekryteras ån trakter af landet, hvilka icke kunna betraktas såsom den magyariska nationalänslans rätta hemorter, och partiet ej heller r samma parlamentariska kapaciteter som rr. Valens utg ng visar, att venstern (och synnerhet yttersta venstern) varit segerrikt de flesta comitater med rent magyarisk beolkning, hvaremot regeringspartiet varit lyckigast i de norra comitaterna, som bebos af lovaker och ruthäner, samt i Siebenbirgen. Fill och med i hufvudstaden Pest, som eljest väller för att vara temligen kosmopolitisk, 2 00-05 Län be Lå oe Bad rr brak bete ant fan OM RR tr va Ac OM HA lukade — såsom förut berättats — handels-, ninistern Gerove, efter en lång och hård-y lackad valstrid, under för Joksi, en af ven-d terns mest populära ledare samt redaktör af len oppositionella tidningen Hon. Tfall omöstningen inskränkts till det egentliga Unern. (med uteslutande af Siebenbirgen, oatien 0. 8, v.), hade Deak-partiets majo-ri itet endast fått lysa med 10 rösters öfverigt. :Dertill kommer, att många af sistnnda partis förnämsta män fallit igenom id valen, under det ingen af oppositionens örnämsta representanter kommer att saknas riksdagen. : Kossuth är — såsom äfven ot nämnts -— vald inom två olika val;ar, och detta oaktadt han återupprepaökar