vw vwnenmmmm mm NYA TAFLOR I GAMLA RAMAR?). Originalstycken af Thora B. I Kärlekens Altare. Visst är det samt, förklarade den tillfrågade. Det är alldeles min åsigt och jag blifver icke någon förrädare mot vårt förbund. Död åt taflehandlarne!v Ja, ja, död åt taflehandlarne! skallade det, så att det kunde höras öfver hela Montmartre. Men hör nu på min historia, återtog Auatole, sedan han gifvit en ny sats caporal åt sin lilla pipspugga och reqvirerat en ny choppe öl. Ni vet att jag bor hos monsieur Carmonuche här i grannskapet? Der är kändt, store mästare! Och monsieur Carmouche har en dotter. Äfven detta är bekant. Heloise Carmouche är den skönaste flickan på Montmartre. Det torde ni också veta. För öfrigt nämner jag hennes namn endast i förbigående. Det namnet är alltför heligt för att ofta uttalas ibland sådana banditer som ni. Inga komplimenter, Blane-dePlomb ! Håll till godo, litet men välment! Jag satt i går just och tänkte på den sköna Heloise och... nå, det der angår er icke. Alltnog, under det jag var försänkt i mina mest förtjusande drömmar, knackar det på dörren, och min värd träder in. Herr Carmouche var ) Sd A; B. nr 78 och 77.