rISKe forlattaren, enhgt var tanke, 1 nagon t a storartad dager. Det häftar vid dem ,jalltigenom någonting smått och borneradt. Det mest betydande bidraget till föreliggande tvenne häften är hr C.G. Malmströms Några ord om Karl XII och enväldet, förapoledda af Beskows afhandlingar om Karl ? XII och om Görtz samt tjugondeförsta delen 1 af Fryxells berättelser. En anmärkning mot I denna uppsats kunna vi dock ej tillbakahålla — att den nemligen är för kort, om ?lej för sitt ändamål, som icke är att lemna jen uttömmande granskning af de anförda skrifterna, så likväl för läsarens starkt spända intresse vid denna med orubbligt säker hard utförda pröfning, i högre instans, af en anslående, men nog lätt expedierad rättsskipning vid historisk underrätt. Signaturen A. R. har företagit en ganska jnöjsam analys af de kruditeter, som en anonyne — en af det slaget, som intet lär af historien och intet glömmer af en gång minnesfästa dogmer och fördomar — en tid bortåt uppdukat i hr Naumanns tidskrift under namn af konstitutionella frågor, d:o aaxiomer och korollarier, hvilket borde utbytas mot benämningen anti-konstitutionella paradoxer, kuriosa eller antiqviteter. ). Bland öfriga anmälningar skola vi nämna Ihr S. Nordströms om afolkskolelitteratur samt hr P. Siljeströms om ett par arbeten rörande Förenta Staterna. Ur den förstinämnda anteckna vi med tillfredsställelse författarens välgrundade invändningar mot statens uppträdande såsom skolboksförläg!gare. Vid en ny upplaga af den nyligen utgifna läseboken för folkskolan torde man kunna hemta gagn af författarens omsorgsfulla granskning af detta vigtiga arbete. Att I författaren med styrka betonar det fosterI ländska elementets öfvervägande betydelse i en tolkskoleläsebok, kunna vi ej annat än gilla. Men när han i detta sammanhang, vid fråga om utvandringen, talar om bristande kärlek till fosterlandet och tyckes vilja beskylla svenska tidningspressen i allmänhet för ett systematiskt förtigande af det amerikanska . samhällets skuggsidor, så lägger han i förra fallet sten på en redan nog tung börda och j saknar, i det senare, fog för sitt pådående. ) Hr Siljeströms anmälan afDixons Vår tids Amerika och hr Rubensons reseskildringar framhålla några synpunkter för bedömande af amerikanska förhållanden, som vi anbefalla till Få g a ir BT FE deras sakkunskap. Öfriga anmälningar äro mindre betydande. jEn nog högestetisk förf., signerad Z., har funnit sig böra i en mycket förkrossande ton, men utan synnerlig motivering, affärda diverse, enligt uppgift ohjelpligt underhaltig skönlitteratur — ehuru han börjar med att Fåge att kritik af dylikt ogräs är onöi dig. it Andra häftet sf Framtiden öppnas med en artikel af hr C. V. Paijkull, kallad Geologiska synpunkter i fråga om jordklotets uppkomst och: utveckling,. Den är rätt intressant, men framstillningen kunde och borde vara klarare ordnad, bättre grupperad omkring distinkt framstående ufvudpunkter, hvarförutan den ej utan svårighet och med Iringa behållning följes af ej med ämnet töri trogne läsare. Derefter följer en afhandliog af hr Siljeström om Svenska folkskolans organisation och hittills vunpna respltater., slutande sig till en uppsats af samme förf. i ett föregående häfte. Man bör vara författaren tacksam för den möda, han måst underkasja sig — pch hvarom vi af egen ertarenhet känna ett och annat — för att ur de i alla afseenden svårhandterliga och i mycket otillförlitliga källor till upplysning om vår folkskoinnehålla, utsotra peh sammanställa hvad han här taeddelar. I förbigående tillåta vi oss att uttala den förhoppningen, att en i skolärenden så betydande stämma sam förf:s ej må ha höjts örgäfves, för att påpeka brister i inspektörsberättelserna, af hvilka hjelpas. Bilden af vår falkskolas tillstånd är alt annät, än bugnerik, I sjelfva verket behöfver man den erfarne förf:s, trots alla brister ganska förtröstansfullaf uppfattning af utSigterna till ett bättre, för att ej alltför mycket nedslås vid åsynen af den mörka tatlan, Vi äro ledsna att utrymmet ej tilllåter oss att ur den sakrika afhandlingen meddela i sammanträngd form de vigtigaste resultaten af förf:s granskning af då nmuvarande förhållandena, samt derpå grundade rkanden. Af de senare böra vi-dock framhålla det om religionsundervisningens öfverHyttande ur folkskolan till hemmet och i presterskapets händer, hvilket åter förutsätter en stor reform inom kyrkan, eller att resterna frigöra sig från en mängd för deras il alltför främmanda bastyr, Mm lyxen har professorn i nationalekonomi, hr Rabenius meddelat en betraktelse, som i viss mån för lyxens talan. Detta skulle kanske räknas honom till förebråelse i en tid och i ett land, der ett kyngserd om den största sparsamhet öföfvergått till ordspråk, om ej så det ena som det andra vore mirdre rigoröst menadt, än det låter, när det under bifallsgny uttalas An tronen eller Andra kammarens, bänkar, örrigt har förf. visserligen gjort sina reservationer mot en alltför öfverdådig uttolkning af hans försvar för äfven den fullständigaste njutning af de materiella tingena Ten artikel om Qvinnan och skofvården har hr O. Eneroth tagit ordet för en reform — qvibnans tillträde till skolrådet — som vi bedja den qvinliga rättslöshetens för. fäktare och den fvinliga phusligap ensidighetens beundrare att litet öfverväga med hjelp af författarens betraktelser, innan de ropa ve öfver hans närgångna anmärkningar om den manliga fullkomlighe:ens — otillräcklighet, R I ett par avmälningar har utg. granskat n filosofie lektors försök att sätta spekulativa töttor under en fallfärdig teologisk gnat en flyktig blick åt hr Fei mblicerade bekymmer ötver den ratic I deras behjertande, hvilkas dom om dessa iting plägar stå i omvändt förhållande tilll las tillstånd, som inspektörernas berättelser S en del bör utan stora svårigheter kunna af-i å s ( l HI MN DD ms Mm MM AR tt mA ON) DD AN kh AR FS 35 Till. slut a tidens: ondska ay AT vy