Aftonbladet – 2 april 1869, sida 2

Från chefen från landtförsvarsdepartemenet, statsrådet Abelin ha vi i dag haft nöet mottaga följande skrifvelse: Till Redaktionen af Aftonbladet! Med anledning af den artikel för sistlidne onsdag, hvari ni behandlat frågan om anslaget till armens vapenöfningar och uttalat len farhåga, att tid och penningar vid armåns möten förslösas på handgrepp och onyttig paradexercis, tillåter jag mig anhålla, att ni behagade i er aktade tidning intaga följande utdrag af en artikelserie under rubrik Några ord om vigten af regementsmöten och s. k. fredsöfningar i allmänhet, som förekommer i Postoch Inrikes Tidningar från och med den 19 sistlidne Mars, samt innehåller faktiska upplysningar huru öfningstiden vid senast hållna eller 1867 års regementsmöten blifvit använda. Af de från regementen och kårer inkomna mötesrapporter för år 1867 (under år 1868 voro, såsom bekant, dessa möten inställda) inhemtas, att den jemförelsevis längsta tiden blifvit använd till sådana öfningar, som omfatta målskjutning med afståndsbedömande, bataljonsoch brigadmanövrer samt fältoch bevakningstjenst; men att deremot en ganska kort tid egnats åt öfning i handgrepp och alls ingen åt paradexercis. Af de rapporter, i hvilka timmarnas antal för hvarje särskildt fall blifvit angifvet, synes, att för förstnämnda trenne slags öfningar har användts 64,68 procent af tiden, eller i medeltal för hvardera 21,56 procent; men för gevärsexercis och förberedande marschöfningar, tillsammans deremot endast 4,07 procent. Återstoden af öfningstiden, 31,25 procent, har egnats åt kompanimanöver, spridd ordning, gymnastik och bajonettfäktning samt teoretisk undervisning m. m.; men för paradexercis åter, såsom nämndt är, ej en enda timme. Hvarje regemente eller kår, som hade möte i sin hemort, verkställde fältmanöver på 2 till 3 mils afstånd från respektiva mötesplatser, derunder de intogo 1 till 2 bivuaker; och de trupper, som detta år voro kommenderade till Ladugårdsgärdet, kunna sägas hafva haft sin hela öfning uti fältmanöver. Jemte det jag vitsordar riktigheten a! dessa upplysningar; anser jag mig tillika I böra meddela, att om också under nu pågående utarbetning af ett nytt ale nem een Rn ro tt förändring praktiskt och i ch i sådant hänafdelning af här garnisonerad tr lessa försök kväl icke utmärka någon af krigsstyrelsen gillad mening om lämpli hotet ar Ja fe ifrå ndringarne. hyser if väl det förtroende ill de Svenska och norska officerare, som fått sig detta uppör anförtrodt, att de icke komma att föreslå några förändringar, som icke hafva en praktisk tidsenlig riktning; och jag är derjemte förvissad, att några andra förändringar icke skola blifva antagna, än de, hvilka efter omsorgsfull ni finnas för främjande af armens allvarliga uppgifter af verkligt behof påkallade. RSS —G. R. Abelin.