Aftonbladet – 1 april 1869, sida 3

ad fö NE AE tt NN RR AN rvarit öfvergifven vore ej att befordra landtbrukaar I rens bästa, det vöre tvärtom att gifva honom en nI Judas-kyss. Yrkade bifall till utskottets förslag. u, I Frib. C, A. Raab trodde icke att den närvarande ja bränvinslagstiftningen verkat annorlunda än att ia I bränvinssupandet ej förminskats, men spritsmug1lingen från Danmark till Sverge förökats. En så m ) vigtig näringsgren som bränvinsbränningen borde på ställas på andra grunder än de som nu äro de råal dande vid bränvinslagstiftningen. Man borde helt 1och hållet omarbeta den nuvarande förordningen. e Yrkade bifall till motionerna Hr Ekenman oppos nerade sig mot föregående talares åsigt, att bränej vinssupandet i landet ej aftagit. Den nya bränr I vinslagstiftningen hade, ansåg tal:n, verkat stor n I moralisk förbättring, isynnerhet på landsbygden. d Vid anställd votering segrade utskottets afstyrkande förslag med 51 röster mot 25, hvilka voro för bifall till hvad hr Bennich framställt. oå Hr P. Anderssons motion om, att bränvinstillverkniogsafgiften måtte nedsättas till 50 öre pr ri kanna, hade afstyrkts af utskottet; Kammaren inI stämde i utskottets förslag. .) Hrir E. Bjerkander och O. T Rylander hade motionerat: den förre, att tillverkningsafgift måtte erläggas hos ortens kronofogde; den senare 1:0) att e såväl tillverkningssom öfvertillverkningsafgift må erläggas antingen i landtränteriet eller hos tl ortens kronofogde, med skyldighet för den senare -l att genast till landtränteriet insända medlen, samt 0) att, då tillverkaren erhållit qvitto å insänd fvertillverkningsafgift, han måtte sjelf ega att i vittnens närvaro bryta kontrollörens insegel och det förvarade bränvinet uttaga. Utskottet hade hemställt, att, med anledning af dessa motioner, sS 19 och 20 2 mom. af bränvinsbränningsförordningen måtte erhålla följande lydelse: eFillverkare må vara: berättigad att från postkontor i bref under öppen rekommendation till K. M:ts befalldingshafvande insända afgiften,-åtföljd af uträkning öfver tillverkningsbeloppet; landträntmästare skall vara skyldig att öfver afgiftens emottagande utfärda qvitto. och, der så äskas, detsamma, efter behörig annotation i landskontoret och emot erhållen gpdtgörelse af 2 rdr, tillverkaren i rekommenderadt bref tilfsända; i dylikt fall må tillverkning börjas, när tillverkare med postkontorets qvitto styrker, att afgiften blifvit der aftemnad. Hr Bennich trodde, att en dylik förändring ej! . skulle bereda. bränvinsbrännaren något väsentligt I gagn, men väl olägenhet. Yrkade afslag på utI skottets hemställan. . Hr Faxe instämde. Frih, A.C. Raab yrkade bifall, med någon förändring i ordalydelsen af utskottets förslag. Vid votering afslogs utskottets hemställan med 36 röster mot 32, hvilka senare voro för hr Raabs förslag. Med anledning af en motion af hr Sandstedt hade utskottet föreslagit följande förändring af i 21 af bränvinsbränningsförordningen: I fall åter, under termin, tillverkning ej skulle uppgå till det i belopp, hvarför afgift blifvit erlagd, ege bränvins-: l tillverkare att, då ett sådant förhållande med brännerikontrollörens intyg hos Vår befallnings-:; hafvande styrkes, återlyfta så stor del af den erlagda afgiften, som mot undertillverkningen svai rar; dock skall i hvarje händelse afgift erläggas: för fyra femtedelar af minsta tillåtna tillverknings-! beloppet., bifölls af Kammaren, med ett af frih. A. C. Raab förordadt tillägg, nemligen, att emellan orden för och fyra femtedelar, skulle insättas ordet: minst. : Öfriga i denna fråga väckta motioner afslogos i af Kammaren, i enlighet med utskottets förslag. Med afseende å lagutskottets utlåtande n:r 12,i! anledning af väckta motioner om åndringar iskiftesstadgan af den 9 November 1866; biföll Kam; maren allt hvad utskottet föreslagit. i Likaledes biföllos samma utskotts utlåtanden: n:r 13 (angående inteckning i åbyggnader å landet), n:r 14 (angående ändring i förordningen om j vattenverk af den 20 Januari 1824) samt n:r 154 (angående ändring i 20 kap. 6 byggningabalken). : I Till slut anmäldes, att frih. N. A. Silfverschiöld ) i anledning af sjukdom vore tillsvidare urståndsatt ! att bivista Kammarens öfverläggningar. Kammaren åtskildes kl. 3, 12 f. m. a RR TAR AR, Andra kammaren. Vid sammanträdets början bifölls hr Benedicks anhållan om afsägelse afriksdagsmannabefattningen. Derefter föredrogs bevillningsutskottets betänkande n:r9, angående vilkoren för bränvinstillyerkning. Emot utskottets afstyrkande af hr Ola Jöns-; sons i Qvarnbrodda motion om nedsättning i bränvinstillverkningens minimibelopp från 800 till 100 kanvor, uppträdde hr Åstrand med mycken ifver, förordande motionen, bland annat af skäl att en stor del jordbrukares ekonomiska ställning derigenom: skulle förbättras samt att den deri föreslagna åtgärden vore en öfvergång till at bränvinsbränningen måtte lemnas fullkdmligt fri, hvilket tal. önskade. Emot dessa uttalanden yttrade f d I I I l s sig hr v. Troil för att visa oriktigheten deraf, yrkande liksom frih. Ahlströmer bifall till utsköttets hemställan. Hr Hessle understödde hr Åstrand och uttalade den öfvertygelsen, att bränvinskonsumtionen minskats, icke till följd af den förändrade bränvinslagstiftningen utan af moraliska skäl. Utskottets afstyrkande förslag bifölls, På yrkande af hrr Ahlgren, Rylander och Kallstenius återremitterades utskottets förslag om rättighet för bränvinsbrännare att från postkontören : bref under öppen rekommendation insända bränvinsbräningsafgiften till K. M:ts befallningshafvande, hufvudsakligen af skäl att ordet postkontor kunde föranleda olägenheter, då på lan sbygden funnes till största delen postexpeditioner, från hvilka äfven rekommenderade bref kunna afsändas. -Utskottets!T förslag försvarades af hr Otterström och frih.iTr n i t v 1 5 1 S t d r t D d h h f 8 d Ahlströmer, hvilken senare dock icke motsatte sig återremiss. — Vidare bifölls utan diskussion ;j följande af utskottet, med anledning af hr SandD stedts motion i ämnet, föreslagna förändring af 21 I S: I fall åter, under termin, tillverkning ej skulle uppgå till det belopp, hvarför afgift blifvit erlagd, i a ege bränvinstillverkare att, då ett sådant förbålIn lande med . brännerikontroNörens intyg hos Vårld befallningshafvande styrkes, återlyfta så stor deliq af den erlagda afgiften, som mot undertillverkninfi gen svarar; dock skall i hvarje händelse afgift er-) läggas för fyra femtedelar af minsta tillåtna tillverkningsbeloppet. ; k Öfriga punkter, afstyrkande väckta motioner, bid föllos utan diskussion. a Derefter föredrogs lagutskottets utlåtande mn:r u 12, i 18 punkten afstyrkande af hr Busck och i 19:de af br Norrby föreslagna. ändringar it sstadgan; och biföllos utskottets samtliga afja ande hemställanden utan diskussiön. ti Samma utskotts utlåtande n:r 13 föranleddet A deremot en stunds diskussion. Utskottet hadel, deri hemställt, att en af hr O. Nilsson från Kristiavstads län väckt motion om rättighet att ineddela underpant i åbyggnader å landet med till-)2 hörande vöderbörligen kontraborad besittningsrätt ) ÅA till större eller mindre jordområde Emot denna utskottets hemställan hade hr Ahlgren reserverat sig och föreslagit at; Riksdagen ville bos K. M:t i underdånigbet anhålla, att K. M:t täcktes tagai öfvervägande, huruvida icke bestämmelser erfor-)M dras, angående rättigheten att lemna underpant il F Abyggnader, I hvarmed eganderätt till grunden, hvarå de äro uppförda, icke är förenad, och, i 8 händelse K. M:t dervid finner lag i sådan syftA ning påkallas, låta förslag dertill utarbeta och för Riksdagen framlägga. Denna reservation förordades af-hrr Ahlgren, Orre. Rosenberg, Jonas Andersson och C. A. Larsson, anförande dessa talare såsomskäl för sin åsigt hufvudsakligen följande: För den F fattigare delen af landets befolkning, hvarom här vore fråga, skulle det vara af synnerligt stor fördel, om tillåtelse lemnades att meddela pant i de små, några hundra rdr värda byggnader de bebo, enär de utan denna rätt ofta måste för skuld sälja ! S; sina stugor och således ofta komma på bar backe, Det vore så mycket större skäl att bevilja denna