UTRIKES HOLLAND. Den lvxenburgska frågan, hvilken det skulle vara slut med genom Londonfördraget den 11 Maj 1867, har i dessa dagar låtit höra af sig. Från Preässens sida har det klagats öfver, att det icke går nog raskt med fästoingsverkens slopning, och grefve Bismarck har icke allenast funnit sig föranlåten att tillställa den storhertigliga regeringen en pot, hvari han beskyller henne att icke med allvar uppfylla de förpligtelser, hon åtog sig på Londonkonferensen, utan äfven afsändt en officer för att taga demoleringsarbetena i skärskådande. När den preussiska officeren kom till Luxemburg, begärde han, att den storhertigliga regeringen skulle ålägga en inoeniör att förevisa honom arbetena; men reveringen vägrade detta, åberopande, att ingen enskild makt hade rättighet att utöfva den kontroll, hvarpåPreussen gjorde anspråk. Officeren besåg då fästningen på egen hend, och såsom resultat af hans privata undersökning uppgifves, att arbetet väl skred framåt, men att på den sida, som är vänd emot Tyskland, funnos tre fästen, i hvilka icke en enda sten blifvit rörd. Under de förhandlingar, som föreföllo i den luxemburgska kammaren, bekräftade -regeringen, att det förhöll sig så, som här anförts, Hon uttalade tillika sin förvåning öfver de beskyllningar, som Preussen hade framkastat mot henne, emedan Luxenburg pu måste betraktas såsom en öppen stad; en genomskärning var nemligen redan gjord (således på den ranska sidan), och man skulle snart göra re till. De representanter, som togo till orlet i denna debatt, gillade, att regeringen nade afvisat Preussens oberättigade inblanding, och uttalade sin förhoppning, att de uoleringen skulle,skypdsamt verkställas. PORTUGAL. Efter hvad man finner af telegrammer från åssabon till utländska tidningar har ett slags tatskupp gjorts i Portugal genom en kongl. örordning, som kort och godt nedsätter analet medlemmar i den folkvalda kammaren. Den portugisiska officiella tidningen offentiggör nemligen ett lagdekret — det vill på anligt språk säga ett inkonstitutionelt deret — hvarigenom nämnda antal nedsättes rån 179 till 107. Detta har åstadkommits ålunda, att hädanefter endast en represenant får väljas i hvarje valkrets, hvarjemte alkretsarnes antal blifvit förminskadt. BERSESENSSRRNERNE