Aftonbladet – 30 mars 1869, sida 3

tm I äz NJTHUHALCEU DRUUT VEljas el PEUVILLIGITEUGIg TID representantkammareris medlemrhar genom all männa direkta val. Katedralen i Burgos, hvilken stått stäng I alltsedän guvernörens mord, har nu åter öppnats för gudstjenst. SCHWEIZ. Preussiska sändebudets bostad i Bern var natten till den 23 d:s skådeplatsen för er inbrottsstöld, hvarvid generallöjtnant von Roeders 18-årige son var nära att falla ett offer. Efter att hafva väckts vid half 2tiden på natten af en hunds gnällande, märkte den unge Roeder, att hans ur var borta och hans skrifoord och sekretär uppbrutna samt att hunden låg bunden på golfvet. I trots af en viss matthet i lederna och bedöfning i hufvudet uppsteg den unge mannen och grep en i rummet stående sabel, hvarpå han öppnade dörren till den närgränsande matsalen. der han varseblef två maskerade personer i färd med att plundra ett skåp, hvari en bordservis af silfver förvarades. Han kastade sig ögonblickligt öfver en af tjufvarne, men denne mötte anfallet med att sticka honom i skuldran med en silfvergaffel, hvarpå han afsköt ett pistolskott, som träffade Roeder i armen. Derefter togo bofvarne tili flygten. De hade öfverkommit 1600 francs. JEn mängd värdepapper, kontanter samt bordservisen blefvo emellertid: räddade genom den unge Roeders behjertade mellankomst. Man antager, att han förut blifvit chloroformerad, men dock ej till för tjufvarne tillräckligt hög grad. TURKIET. Torkiska regeringen har till sitt ombud på den internationella kongressen angående i fält sårades vård utsett sitt sändebud i Paris Aristarchi bey. Från Konstantinopel skrifves till en Wientidning, att sultanen lärer ha beslutit att inkalla en församling, bestående af genom befolkningarnes fria val utsedda framstående personer samt åtskilliga regeringens förtroendemän. Denna församling skulle afhandla reformfrågor, ej blott administrativa, utan äfven rent politiska; dess beslut skulle sedermera genom regeringens bekräftelse blifva lagbestämnvingar. — Dylika riksförsamlingar skulle sedermera åter sammankomma regelbundet. Den nya krigsministern, Hussein pascha, har på senaste tiden inspekterat gränsen mot Tessalien. Han säges ämna ordna turkiska landtförsvaret efter preussiskt mönster. Alla turkiska undersåter, utan åtskilnad till härkomst eller religionsbekännelse, skola vara underkastade värnepligt. Ätven säges att den nye ministern ämnar vidtaga stora reformer, åsyftande besparing i armeförvaltningen. Prinsen och prinsessan af Wales väntas om 14 dagar till Konstantinopel. Sultanen säges ha lofvat bivista den bal, som i engelska sändebudets palats skall gifvas det hertigliga paret till ära. NORD-AMERIKA. Rörande Grants installerande i sitt embete finnas nu utförliga underrättelser i de amerikanska bladen. Den gamla kongressen sökte i sista ögonblicket att genomdrifva flera vigtiga åtgärder, bland andra den s.k. Schencks bill, genom hvilken unionen skulle bindas till att erkänna sin statsskuld och att uppfylla de deraf härflytande förpligtelser, men denna bill nekade Johnson att underskrifva. Ett nytt försök i senatens möte den 3 Mars att upphäfva Tenure of office bill, som beröfvat presidenten rättigheten att tillsätta de vigtigaste embeten, misslyckades nu liksom förut. — I represeotanternas hus fick den nye vice-presidenten Colfax ett tacksägelsevotum för. sin verksamhet som husets talman. — Den 4 Mars åkte Grant med en lysande svit upp till kapitolium; vid hans sida satt Colfax. De stannade utanför Hvita huset för att taga Johnson med sig, men han undskylde sig dermed, att han hade så mycket att syssla med, att han ej kunde deltaga i högtidligheten. Sedan Grant i senaten öfvervarit Colfax installerande såsom viceresident, tog han plats i kapitolii hvalfsång, der förste unionsdomaren Chase i närvoro af en ofantlig menniskomassa tog ed af 3rant på författningen. Det tal presidenten lerpå höll är bekant; hans yttranden om statsskulden och om den yttre politiken hafva Amerika lika mycket som i Europa väckt tort uppseende. — Det heter i en skrifvelse ef den 5 dennes från Newyork till Köln. tg: Grant lofvar de främmande makterna utt han skall noggrannt betala med samma nynt, både i ondt och i godt. Det är samma ällning som han intog 1865, då han enstänligt uppmanade Johnson att låta den segerika hären rycka in i Mexiko mot fransnäovnen och ganska öppet sade till alla att an önskade sig en dust med fransmännen. — Newyork Tribune betraktar Grants tal åsom en ny tidsålders evangelium,, Tidingen ställer i militäriskt hänseende den ye presidenten öfver Washington, liknar onom vid Napoleon I och ser i andanom ur Mexiko, Cuba, Domingo o. s. Vv. äro örenade med unionen. Den resolution, som en gamla kongressen antog rörande Cubas jelfständighet, är affattad i mycket bestämda rdalag och man anser att den nya kongresen kommer att hylla den gamlas politik; lsvidare understödjes upproret på Cuba irskildt med penningar fran Amerika. Lika tora förhoppningar sätter man till Grant red afseende på inre reformer, isynnerhet red afseende på embetens och tjensters nogranna skötande. — Efter det Grant slutat Itt tal, dånade kanonerna och han och viceresidenten återvände hvar och en till sitt. !r amtidigt lemnade Johnson med familj Hvita v uset under djupaste tystnad från folkets n ida. Innan Colfax intog ordförandeplatsenFP senaten, upprepades än ytterligare försöket ri tt få Tenure of office bill upphäfd, men detta e yckades icke, och sedan den gamla senatens rdförande, Wade, hade förklarat 40:de konoi ressen afslutad, öppnade Colfax den 41:a. — fi representanternas hus valdes James Blaine st ån Maine till ordförande med 136 röster !h om I EERO OO OR FTP AR Ott rt mt mA AMA nn ss Am ma TTIT PO MMÄÅÄÖÄPR MIN — HD HH ot 57. . le le ; LITTERATUR TIDNING. k