att en underbefälsskola på 75 dygn må årligen under sommarmånaderna efter mötena sammandragas för 2 underofficerare, 4 korporaler och 8 soldater eller volontärer vid bataljon, tillsammans 658 elever. Sistnämnda skola delas i trenne klasser, nemligen korporalskola, underofficersskola och skola för underofficerare, som böra utbildas att förrätta subalternofficerstjenst. De sistnämnda båda klasserna skola äfven genomgås af värnepligtige, som aspirera att blifva reservunderofficerare eller officerare. En dylik underbefälsskola för kavalleriet skall under samma tid äfven årligen sammandragas för 64 elever i Stockbolm vid Lifgardet till häst. idare föreslås en fullkomlig omorganisation af krigsskolan vid Carlberg, hvaraf den verkligen är i stort behof. Emellertid kunna vi, oaktadt den ej obetydliga besparing som kommer krigshögskolan till godo, icke gilla de nya grunder, som blifvit framställda i afseende på skolans anordnande. Då detta ämne likväl egentligen ej närmare tillhör den nya armeorganisationen, emedan en. dylik skola måste finnas under hvilka förhållanden som helst, torde det härstädes hvarken vara behöfligt att nu redogöra för nämnda grunder, ej heller att uttala de skäl, hvarföre vi ogilla dem. Detsamma kan äfven sägas rörande krigshögskolan vid Marieberg, hvars anordnande, åtminstone i afseende på läroämnena och deras fördelning, emellertid Synes oss vara mera tillfredsställande. Svenska armen har för närvarande omkring 1,500 officerare, hvilket antal knappast är tillräckligt för en krigsfot af 50,000 man, med dess staber och depöter. För den här föreslagna armen af 100,000 man skulle således åtminstone 3,000 officerare behöfvas. De felande föreslår krigsministern skola ersättas dels genom ökande af det fasta befälet, dels genom inrättande af halfsoldsbefäl och dels genom utbildande bland de värnepligtige af reservbefäl. Det fasta befälet ökas vid infanteriet medelst omkring 150 officerare och 200 underofficerare. Derjemte ökas korporalernas antal på kompaniet från 6 till 9, hvilket för hela infanteriet gör 1,800 i stället för 1,200, utan att derigenom likväl stamtruppens ofvan anförda styrka förstoras; äfven vice-korporalernas antal ökas från 1,200 till 1,800. I afseende på underofficersgraden kunna vi icke underlåta att anmärka, det densamma enligt vår åsigt är temligen obehöflig till annat än räkenskapsförare, emedan hos oss de förnämsta militära åligganden, som i andra armeer skötas af underofficerare, besörjas af korporaler, åt hvilka hr Abelin äfven ganska riktigt uppdragit afdelningschefernas förrättningar på roten. Underofficerarnes ställning är verkligen i svenska armen så obehaglig, att förmodligen så väl de sjeltve som officerarne ansåge såsom en välgerning, om den på något sätt blefve ändrad, Att häröfver vi-dare utbreda sig medgifver ej utrymmet, hvarföre vi blott må antyda, att; enligt vår åsigt, personer tillhörande underofficerarnes bildningsgrad i allmänhet borde kunna erhålla lägsta officersgraden, hvilket visserligen åter förutsätter, att de stränga fordringar på huistisk bildning för denna grads ernående, som af hr statsrådet blifvit uppställda, icke obetydligt nedsattes: . Genom att, enligt 1867 års försvarsutskotts förslag, inrätta ett halfsoldsbefäl inom kaptensoch löjtnantsgraderna, erhålles för hela armån en tillgång af något öfver 200 officerare. Detta halfsoldsbefäl skulle blott tjenstgöra vid mötena och efter armens mobilisering, men för öfrigt vara tjenstefritt. Allt det öfriga felande befälet skulle anskaffas genom det bland de värnepligtige ut-: bildade reservbefälet. Den, som vill blifva reservbefäl, skall dertill anmäla sig tvenne år före inträdet i beväringsåldern, samt första året genomgå en 42 dagars rekrytskola, andra året en befälsskola (å Carlsbörg?) på minst 42 högst 75 dagar, samt tredje året ett 20 dygas regementsmöte tillsammans med stammen. Derefter kan han utnämnas till underofficer eller till officer, det serare förmodligen likväl först efter en ytterligare kurs vid befälsskolan å Carlsborg, fastän detta ej blifvit tydligt uttryckt, Fjerde och femte året skall han tjenstgöra vid den jemnåriga beväringens (andra och tredje klassens) -öfningar. Derefter beror det på hans egen ansökan, om han ytterligare vid beväringsöfningarne skall tjenstgöra samt i följd deraf inom reservbefälet få befordras, innan han i vanlig ordning ingår i landstormen. Reservofficer, som. vill -hafva -fast anställning, bör genomgå krigsskolan vid Carlberg. Ehuru vi visserligen medgifva, att allt befäl bör erhålla så stor militärisk utbildning, som möjligt, förefalla oss likväl vilkoren för reservofficersgradens ernående alltför stränga för att, äfven om uniformens lockelse tages med i beräkningen, kunna förmå det stora antalet unga män, som skulle behöfvas, att underkasta sig dem. Den tillökning (till 40 officerare) och sammansättning af generalstaben, som blifvit föreslagen, äfvensom fördelningen af dess göromål i fredstid, synes vara ganska ändamålsenlig. Åfven i krigstid skulle denna generalstab förmodligen vara tillräcklig, om icke Themöv, enligt hvad vi ofvan yttrat, vore så ytterst olämpligt indelad. Men för denna inängd staber, som erfordras i följd af de obehöfliga armekårerna och divisionerna, blir generalstabsofficerarnes antal naturligtvis alldeles för ringa. Ett högqvarter för en armå af 100,000 man med 5, säger fem stabsofficerare, gränsar till det löjliga. De åtgärder, som blifvit föreslagna i afseende på trossens och intendenturens ordnande I synas äfven lämpliga, särdeles hvad beträffår tillsättande af en regementsintendent, förutom förrådsförvaltare och vaktmästare vid I hvarje regemente. åt det förslaget, att hvarje bestämmels på da en rä Ett alldeles oinskränkt bifall kunna vi egna .