Aftonbladet – 19 mars 1869, sida 3

Prestgårdsgatar, blef i dag i poliskammaren häk tad på misstanka att ha anlagt mordbrand i sir bostad. Sistlidne natt utbröt eld derstädes, hvi ken dock snart släcktes innan synnerlig skad: skett; men vunnos vid det derefter företagna förhö sådana upplysningar, hvilka göra troligt att har äfven ett par gånger förut försökt sig bärutinnan ehuru det icke då heller gått efter hans önskan Han hade i medio af Februari månad assurera sitt lösörebo i bolaget Skandia för 2000 rdr, mer ej för längre tid än till den 1 April. Hustrun upp gaf dock att deras bo ej var värdt öfver 1000 rdr — Mordbrand. Vid rådhusrättens fjerde afdel ning företogs på grund af remiss från poliskam maren ransakningsmålet med häktade förre styck junkaren Petter Engholm, tilltalad att den 2 den nes hafva anlagt mordbrand uti sin bostad, n: 34 St. Badstugatan å Norr, i afsigt att derigenom åtkomma brandförsäkringsafgiften för sin lösegen dom, som, enligt hvad den tilltalade sjelf uppgif vit, varit för högt försäkrad. Elden utbröt först fem dagar efter dess anläggning, enär Engholm anlagt densamma medelst stubintrådar, beroende af urverk och vexlingsapparater, antändande en mängd i rummet bopade brännbara ämnen. Lyckligtvis förebygdes faran derigenom att E. missräknat sig 12 timmar på tiden för antändningen, hvarigenom densamma utbröt på middagen i stället för, som beräknadt var, vid midnattstid. Tilltalade Engholm föddes den 15 Aug. 1813 i Kalmar län och konfirmerades dersammastädes vid 16 års ålder. Har sedermera innehaft platser som dräng, skollärare och handelsbokhållare tills han lät anvärfva sig vid Svea artilleri, hvarest han avancerade till styckjunkare. Erkände förbrytelsen. För målets vidare utredning uppsköts målet till den 25 dennes och den tilltalade återfördes i häktet. — Westerdahlska tullmålet. I Jönk. Tidn. läses: Det bekanta tullmålet emot åtskilliga handlande här i staden har i dessa dagar blifvit afgjordt i Göta hofrätt. Som man torde erinra sig. hade advokatfiskalen vid tullverket Tham instämt ifrågavarande handlande till härvarande rådhusrätt, med yrkande att de måtte åläggas till fullo betala de tullräkningar, hvilka af f. d. tullförvaltaren Westerdahl bedrägligen debiterats för lågt. Ursprungligen hade generaltullstyrelsen förpligtat Westerdahl att godtgöra tullverket beloppen ech tillerkänt honom att af vederbörande söka ersättning; men då Westerdahl saknat tillgång att fullgöra sin betalningsskyldighet, hade han på tullverket öfverlåtit sin fordran, och det var på grund häraf generaltullstyrelsen genom sin advokatfiskal väckte talan emot svarandena. Rådhusrätten sömde, att som advokatfiskal Tham icke kunnat ådagalägga, att svarandena verkligen erlagt mindre tullafgifter än dem ålegat, så ogillades käromålet och tillerkändes svarandena ersättning för sina kostnader. Hofrätten deremot var af annan åsigt. Enär, genom generaltullstyrelsens resolutioner tullafgifterna för under åren 1862, 1863 och 1864 (under hvilka Westerdahls försnillningar egt rum) tullbehandlade gods blifvit till beloppet behörigen bestämda samt svarandena icke visat att de erlagt mer än de såsom för låga anmärkta beloppen, upphäfves rådhusrättens utslag och förpliktas svarandena att genast till tullverket e: . hr Jery 523 rdr 46 öre, Ström 37 3, Sund306: 69, Salander 141: 95, Ahlstrand 8419: röken M. Ch. Peterson 120: 90 och fru Bohle al.