. IVKSAaSen uttalade saledes bestamdt den åsigten, att stam borde finnas, äfvensom att denna stam icke allenast skulle bestå af befälskader, utan äfven af trupp. Men för öfrigt var ingenting närmare uttryckt angående stammens beskaffenhet. Ty indelningsverket antogs kunna aflösas, då naturligtvis en annan stam måste sättas i stället. Uttrycket samt jemväl på öfriga samhällsklasser fördelas kunde sjelfklarligen icke gälla det redan aflösta indelningsverket, utan måste afse underhållet af den nya stam som skulle anskaffas. Regeringen erhöll således full frihet att — med afseende på den väsentligen utsträckta allmänna värnepligt, som för försvarsväsendets fullständiga ordnande utan tvifvel vore 1 af behofvet påkallad, men möjligen icke kunde genomföras med bibehållande af indelningsverket i dess nuvarande form — välja mellan indelningsverkets bibehållande, men lindrande, eller ock dess aflösning samt uppsättande af en ny stam. Bland dessa tvenne alternativer har nu statsrådet Abelin valt det förra. Och dertill!g har han utan tvifvel haft fullt skäl. g Den stam, som föreslogs af 1867 års för-t svarsutskott — och hvilken skulle utgöras af s värfvade, men på landet bosatta soldater, a Vv 1 4 3 OR OO RI S om Dm et a som anskaffades och underhöllos af statsverket, men åt hvilken kommunerna tillhandahöllo bostäder (de gamla torpen) — slopas des af samma riksdag och torde väl knap-t past återigen komma att ifrågasättas. Lott-lr ningssystemet, eller en på slumpens utslag grundad olika fördelning af den personliga rt krigsbördan, som ännu, till skam för civili-1 sationen, förefinnes i många europeiska län-s der, erhöll vid 1865—1866 års riksdag etts krossande slag; en stam, bildad af utlottad ( beväring, vare sig att den förlägges på lands1 bygden eller kaserneras i städerna, lärer följ1 aktligen ej heller vara möjlig. Ånnu min-s dre utsigt torde förefinnas för en värfvad och garnisonerad stam. Under sådana omständigheter skulle man nästan kunna taga förgifvet, attnågon annan stam ji i Sverge är icke möjlig, än indelningsverket. 1 Vill man derföre stamprincipen, så måste manll äfven vilja indelningsverket. Och motsatt: ville s ! 1 man icke indelningsverket, då kan man icke heller vilja stamprincipen. Ett tredje gifves icke. Och väl vore, om dessa enkla sannin-i gar kunde intränga i den allmänna meningen. Man skulle derigenom bespara sigändt lösa diskussioner, som utan tvifvel komma l1 att hållas. Hela försvarsfrågan skulle i hög grad förenklas. Och man skulle då flere år tidigare komma till afgörande af hufvudpunkterna: . är öfverhufvud stamprincipens fullföljande ! nödvändigt för att åstadkomma ett starkt ! försvar? Låtom oss då bibehålla indelnings-: verket; ! men kan ett starkt försvar åvägabringas! utan stam (bestående af trupp); låtom oss. då upphäfva indelningsverket. Såsom omständigheterna likväl nu gestal-: tat sig, måste man anse statsrådet Abelin : bafva handlat fullkomligt konstitutionelt. Han hade, såsom nyss nämndes, valet fritt! mellan indelningsverk med lindring, och inl delningsverkets upphäfvande (medelst aflös-! nviog) samt föreslående af en ny stam. Han :! har valt det förra Och derföre kan åtmin-! stone icke denna riksdag, utan att begå enj! stor inkonseqvens, klandra honom. Den kan : invända, att lindringen icke är verklig eller stor ! nog i förhållande till den ökade krigsbördan, : att förslaget har militära brister, och att det är för dyrbart. Men den kan ej ogilla in-) delningsverkets bibehållande, och således ej heller att detaljeradt förslag till dess aflös-!) ning icke blifvit framlagdt. l Jemte indelningsverkets bibehållande har! statsrådet Abelin föreslagit den allmänna värnepligtens utsträckning, en åtgärd som länge ; af nationen med höga rop varit påkallad. I. sammanhang dermed må erinras, att någon ! skilnad måste göras mellan begreppen allmän ! värnepligt, och allmänna värnepligteas utsträckning. Med allmän värnepligt menas, såsom förut är nämndt, den personliga krigsbördans lika fördelning på alla medborgare, så att icke friköp, legning, tjenstebyte, lottning eller olika öfniogstider förekomma. Men detta kan ske utan att den nuvarande bördan ökas. Utsträckningen af den allmänna värnepligten kan deremot vara af två slag, samt bestå i att öka den tid, under hvilken värnepligten zarar, eller också de öfningar, till hvilka den förbinder. Det senare är intet nödvändigt vilkor för det förra. Ty tiden kan, såsom af hr Abelin är föreslaget, ökas från 5 till 20 år, utan att derföre öfningarne ökas med en dag, utan blott skyldigheten att tjenstgöra i krig förefionas. Då hvarken för sjelfva värnepligtens allmäntighor ellep för dess utsträckning i tiden således egentligen någon ökad börda pålägges, så torde rättvisligen icke någon lindring af indelningsverket ur denna synpunkt kunna fordras. Utan lindringen skall utgöra ersättning för de öfningar, som ifrågasättas för beväringen, nemligen 60 dygn — 30 det första, 15 det andra och 15 dat tredje året — i stället för hittillsvarande 30 dyga. I sammanhang med allmänna värnepligtens införande har statsrådet Abelin antydt, att förslag något längre fram skulle kunna t förväntas i afseende på en åtgärd, som visserligen är ny i överge, men som för öfrigt har allt skäl för sig, nemligen införandet a! en värneskatt för alla dem, som i följd af bristande krigsduglighet undslippa fredsöfningarne, och dermed äfven i de flesta fall (undantagandes trossmanskapet) krigstjensten. Ihågkommer man nu, att fredsöfningarne fördubblas, samt att antalot approberade redan för närvarande blott är 66 proc. af de bevärlngsskyldige — hvilken siffra, enligt statsrådet Abelins förslag genem strängare fordringar på krigsduglighet, kanhända kommer att nedsättas till 55 eller 50 proc — så måste det synas i hög grad obilligt. om allg je sålunda frikallade icke på något sätt skulle fullgöra sin värnepligt. En dylik värneskatt torde följaktligen anses hafva all rättvisa för sig, särdeles om den, sasom : meningen lärer vara, rättas efter förmögeni heten eller årliga inkomsten, samt måhända! I utdeles efterskänkes för de minst bemedlade. k I De öfriga punkter, som i skrifvelsen från!s a ST Eh RU mm KA 0 Ft om HJ VA Fm -—— —-—— rn RR Hm RE vs