Aftonbladet – 17 mars 1869, sida 2

väder nog skola ha ett godt öga. — Adelsmiötet. Sammanträdet i går afton var ovanligt talrikt besökt, naturligtvis derföre att man visste, att frågan om forum privilegiatuwt skulle förekomma. Äfven på läktarne syntes ett: icke ringa antal åhörare. . . . Först företogs till behandling frih. Hermelins förslag om förändring i sättet för utlåningen från riddarhusets kassor och fonder, hvilket afslogs, i öfverensstämmelse med vederbörande utskotts hemställan. Med anledning af frih. J. Nordenfalks motion om anslag för fortsatt utgifvande å trycket af ridderskapets och adelns protokoller, beslöts efter någon diskussion, att för detta ändamål (utgifvande af adeln rörande handlingar och protokoller från och med 1645 till och med 1714) anvisa 600 rår att årligen utgå från innevarande års början intill slutet af det år, då nästa lagtima adelsmöte sammanträder. Derefter föredrogs betänkandet rörande adelns forum privilegiatum. Med anledning af i ämnet från K. M:t aflåten framställning, som till riddarhusutskottet remitterats, bade utskottet yttrat sig: i två särskilda momenter. I det första momentet, som afser civila mål, har utskottet bemställt det ridderskapet och adelu måtte i underdånighet förklara sig nu icke kunna biträda den af K. M:t uti ofvan omförmälda skrifvelse gjorda framställning, sävidt dermed afges åstadkommande af förändring af den frälsemän enligt nu gällande stadgande mi 8 kap. 2 8 8 mom. rättegångsbalken tillkommande rätt att få vissa dem rörande mål och ärenden omedelbarligen af hofrätt handlagda och bedömda. med För bifall till utskottets hemställan samt i följ! deraf afslag å den kongl. propositionen I denna del, uppträdde med mycken patos grefve vom Saltza samt dessutom hrr Lilienstolpe, Ramsay och Ehrenhoff, grefve af Ugglas samt frih. Leuhusen m. fl. Åtskilliga äreaden. ang. bouppteckningar, arf och förmyndareskap samti afseende härå uppkommande tvister, som nu omedelbarlisen afdömas utaf hofrätt, skolie, i händelse af bifall till denna del af den kongh, propositionen, dragas under häradsrätt. Närmaste töljaen häraf bletve — enligt dessa talares förmenande — den, att åtskilliga vigtiga och dyrbara bandlipgar komme att qvarstanna i häradsrätternas arkiver, hvirka, för såvidt af offentliga embetsberättelser inhemtats, ingalunda vore i det tillfredsställande skick, att handlingar af sådan framstående vigt derstär des kunde med tillbörlig trygghet försvaras. Då härtill kommer, att utöfningen af den ridderskapet och adeln nu tillkommande rätt att uti fråsor och angelägenheter af ofvanberörda beskaffenhet omedelbarligen vända sig till hofrätt icke medförde någon olägenhet för öfriga samhällsklasser samt på intet sätt förnärmade tredje mans rätt, kunde talarne icke anse det lämpligt eller tjenligt att för det närvarande öfverflytta dessa ingelägenheter från hofrätt till häradsrätt. — . För afslag till utskottets hemstälian och bifall vill K. Mits proposition yttrade sig hrr v. Gegerfelt, Dalman, grefve E. Sparre, h. exc. frih De Geer (temligen matt), frih. B. A. Leyonhufvud, hr Stedt, frih. A. C. Raab, hr C. H. Th. A. Laserheim, frih. Armfelt, hr Printzensköld och srefve Oxenstjerna. Dessa talare ansågo ej värligt ridderskapet och adeln, som i den stora fråsan om representationsförändringen så högsint offrade sina politiska rättigheter på fosterlandets altare, att ännu fasthålla vid en rättighet, som vore af en så ringa betydelse i och för sig, och hvarigenom grundsatsen om likhet inför lagen ej unde sägas fullkomligt i samma mån tillämpas på alla samhällsklasser. Föregående talares faruågor om häradsarkivernas oordnade skick benvöttes med den lugnande försäkran, att anmärkningarne mot dem hufvudsakligen gällde handlinsar från äldre tider samt att desamma genom justitieombudsmannens m. fl:s nitiska medverkan nu sefunne sig i ett särdeles ordnadt skick. Ett skäl, som äfven talade för att ej motsätta sig dem öreslagna förändringen, låge äfven i den omstänligheten, att lagutskottet vid flera föregående iksdagar densamma enhälligt tillstyrkt. Fördearne vid att bibehålla detta privilegium vore ytterligt ringa, om ens någon, och uppvägd:s af de olägenheter, som med detsammas bibehåilaude före ades, hvartill komme att säkerligen ingalunda nna företrädesrätt af öfriga samhällsklasser med bl da ögon betraktades. Omröstningen utföll sålunda, att mötet med 130 öster mot 74 afslog K. M:ts proposition i denna el. Utan diskussion godkändes deremot andra momentet rörande forum för brottmål. Utskottet hade deri hemställt, att ridderskapet och adeln måtte för sin del samtycka till den af K. M:t ifrågasatta örändring af det i 6 8 af ridderskapet och adelns privilegier af den 16 Oktober 1723 grundade samt uti 8 kap. 2 8 I mom, rättegångsbalken meddeade stadgande, det frälseman uti vissa brottmål ör omedelbarligen af hofrätt dömas, samt följaktgen godkänna det af K. M:t framställda förslag till författning i ämnet, såvidt samma förslag berörda förändring angår. Efter ev stunds ötverläggning och votering godcändes derefter grefve af Ugglas motion om en årlig pension af 300 rår åt utgifvaren af Svenska ins Ättartaflor hr G Anrep, att utgå intill slutet af det år då nästa lagtima adelsmöte inträffar. MUS1E. Linda di Chamowniz har omsider låtit k. operans italienska hijelptrupp uppträda med samfäld, enad styrka, och om än den rätt intagande, men föga öfver medelmåttan höjda, semiserian ej kan anses n:otsvara så utmärkta krafter, som nu stälts till dess förtogande, har den dock Jåtit dem i flera hiinseenden göra sig fördelaktigt ande