Aftonbladet – 16 mars 1869, sida 3

. SOm. Destamma sig. IOr.nagon al StatlsKOlonierna, t I erhålla fri bostad och kost intill afresan till be, stämmelseorten. Derest de icke inom trenne dary gar förklara sig villiga att nedsätta sig i en dem s Jaf regeringen anvisad koloni, måste de från och I med ankomstdagen betala 800 reis — 1 rdr 11 öre tlom dagen. På andra ställen är deremot ej lika S väl sörjdt för utvandrarnes mottagande. I Dona 2 I Fransisca, som ej är statskoloni, utan blifvit grunI dadt af ett aktiebolag, erhöllo de svenska emigranterna fri bostad och kost blott för trenne da; gar; och blefvo de, enligt de hit ankomnas uppgift, inqvarterade i ett eländigt brädskjul utan golf, som ej lemnade skydd för det hällande regInet. Födan var äfven af sämsta beskaffenhet. I Män får derför ej undra öfver, att de, som ännu hade några medel öfriga, vägrade att antaga den dem erbjudna gästfriheten. Y Innan jag slutar anser jag min böra fästa tillkommande utvandrares rer på en och l annan vigtig omständighet, söm Wera Fr torde akta sig för att närmare belysa. ånga ut-. vandringslystna, tillhörande de bättre lottade klasÅ serna, uppgifva, att de på grund af de tunga skat: terna önska lemna fädefneslandet. Sådana persoper hafva haturligtvis ingen föreställning om Bördan af de indirekta :skatter hvilka Brasiliens invånare äro underkastade, och torde med förvåning erfara, att de flesta europeiska manufakturvaror erlägga 20 proc. till 40proc. i importtull; att för exportartiklar i: allmänhet en utförseltullaf9 proc. betalas, ja för kaffe, Brasiliens förnämsta stapelvara, till och med 13 proc.; att hvarje gång fast egendom köpes eller säljes--en afgift (siza) af 6 proc. af försäljningsvärdet måste erläggas till staten. Denna afgift.var ända, till slutet af 1867 på firsäljningssumman af främmande fartyg 15 joe Men tryckande direkta skätter fattas fjhe ler! Så.erläggas:t,,ex.15 proceaf Deloppetaar mushyra, nemligen 12 proc. af husegaren och 3iproc. af hys resgästen.. Bebor husegaren sjelf sitt hus, betalar han ensam 15 proc! å det genom taxering bestämda hyresvärdet. Till,denna beskattning torde Sverge svårligen Kunda uppvisa något motstycke! Att jorden ej är underkastad direkt beskattning, — men väl en utomordentligt betungande indirekt i form af höga exporttullår på hvad densamma frambringar — är en för invandringen ogynnsam omständighet, emedan plantageegarne i motsatt fall skulle vara föranlåtna att föryttra den jord, de sjelfva ej kunna bruka. : Kolonister äro fritagna från rekrytering, men förbunds att inom municipiet göra tjenst såsom natiofalgardister. i ; Afsigten med dessa korta anmärkningar! är ingalunda, att ovilkörligen afråda landsmän från att utvandra till Brasilien, hvars regering för kolonisationens befrämjande redan utgifvit högst betyds liga summor, hvilka fördelade mellan kolonisterna skulle warit tillräckliga att försätta dem allai välstånd; ehuru den. största delen af dessastatsanslag anses icke hafva kommit invandrarne tillgodo; Erkännas bör äfven, att kejsardömets sydliga proIvinser, isynnerhet Rio Grande do Sul och Paranå, i allmähhet talddt, åtnjuta ett tempereradt klimat. Mitt syfte är endast att varna persoder, som tänka på att lemna fäderneslahdet, isynnerhet, dem; söm hemma befinna sig i en dräglig belägenhet, från att obetingadt tro utvandringsagenter, hvilka ofta, i likhet med de gamla; turkiska janitscharerna, blott arbeta för så eller så mycket pr hufvud. Kongl. svenska och norska generalkonsulatet i Rio de Janbirö den 8-Febr. 11869. id Leonard Åkerblom. Juridiskt. Prejudikat i fråga om rättighet till bränvinsutskänkning. Stadsfiskalen Bergström tilltalade förre vice .konsuln Chasseur vid rådhusrätten i Wisby för oloflig bränvinsutskänkning. Chasseur invände, att han såsom egande burskap å schweizerirörelse i Wisby varit till utskänkning berättigad. Rådhusrätten yttrade i utslag den 20 Nov. 1867, att ehuru det blifvit ådagalagdt, att Chasseur, som; från år 1847 egt burskap å schweizerirörelsen, genom en för honom af K. M:ts befallningshafvande i Gotlands län den 22 Maj samma år utfärdad resolution, blifvit berättigad till. utskänkning af inskränktare eskaffenhet. eller, såsom det i resolutioner tyder, till utskänkning ar alla spirituöså dryc ker, utori bränvin, likväl enär Chalseur, unider åberopande af ej mindre länets pröfningskomites den:2 Sept. 1867: fattade beslut, hvarigenom honom påförts för utskänkning ör tiden fran den. I Okt. 1867 till samma dag .868, af 800 kannor, en deremot svarande beskattning af 320 rdr, än ock Wisby stads uppbördskontors den 8 Nov. 1867 utgifna intyg, enligt hvilket Chasseur erlagt bränvinsutskänkningsafgift för första halfåret, ansett sig till utskänkning jemväl berättigad; samt berörda förhållanden skäligen borde jena honom till ursäkt, frikänt Chasseur från ansvar i målet, men tillika meddelat förbud ör Chasseur att, tills ham utverkat sig rätrigbet dertill, vidare bränvinsutskänkning utöfva. Svea hofrätt yttrade, i anledning af åklagarens besvär, 1 utslag den 8 Juli 1868, att som Chasseur, hvilken den 28 April 1847 fått burskap å schweizerirörelse i Wisby och den 22 Maj samma år erhållit K. M:ts befallningshafvandes tillståndsresolution å utskänkning af alla spirituvösa drycker ttom bränvin, ej kunde anses på. grund af berörda handlingar berättigad att utskänka bränvin, och Chasseur-ej heller annorledes dertill för värfvat rättighet; alltså och då Chasseur erkänt, att han vid det tillfälle, åtalet afsåge, sjelf och genom hos honom anställde persoer utskävkt bränvin, dömdes Chasseur att för oloflig utskänkning af bränvin böta 30 riksdaler. I anledning af Chasseurs klägan här deramot K. M:t den 26 sistl. Jan. meddelat följande utslag: Som upplyst blifvit, att klaganden sedan len 28 April 1847 ivnebaft burskap å schweizerirörelse i Wisby stad samt. enligt 8 i förordningen angaende vilkoren för försäljning af bränvin eller andra brända eller distillerade spirituösa drycker den 26 Okt. 866, idkare af dylikr rörelse, hvilka derå nnehafva burskap, -skola-af vederbörande taxeringskomite beskattas för försäljning af dränvin; alltså och då, med afsegnde å be stämmelsen ej. mindre i vyssberörde än äfven 7 S i samma förordning, det enligt K. M:ts befallningsbafvandes resolution den 22 Maj 1847 gifna förbud för kläganden att bränvin försälja icke vidare kan ega tillämpighet; finner K. M:t skäligt klaganden från ätalet befria. CRS REGNR NORGE. ; I anledning af:reformen med årliga storthing vttrar ÅA ftenbladet den 13 dennes: De I