b1ee MR MEM VELA, SEITUSVER OLIBOTLINAS SUPPL stämmelser i afseende å kompetens till åtskilliga tjenster inom Norrbottens län. Motionen föreslår en skrifvelse till K. M:t angående behofvet deraf att vid tillsättning af tjenstemän i de delar af Norrbottens län, der finska språket talas, företräde måtte lemnas åt dem som förstå och tala detta språk. Utskottets afstyrkande grundades hufvudsakligen derpå, att denna angelägenhet vore af uteslutande provinsiel och lokal beskaffenhet, hvadan dess tillfredsställande, ordnande tillkomme ortens landsting, äfvensom derpå att frågan vore allt för litet utredd. Motionären, hr Grape, utvecklade närmare de omständigheter, som föranledt hans motion, hufvudsakligen gående ut på att visa de svårigheter och olägenheter, som för den finska befolkningen förefinnas till följd deraf att läkare, domare, kronofogdar m. fl. embetsmän icke förstå dess syråk; och yrkade på bifall till sin motion. Hr Staaff klandrade utskottet skarpt för dess lösliga behandling af motionen, till hvilken talaren såväl som hrr Östman och Aug, Danielsson yrkade bifall. Hr Stråle försvarade deremot utskottets åsigt. Med full insigt om det ifrågavarande behofvets behjertansvärda beskaffenhet, hade döck: utskottet ansett icke riksdagen utan K. M:t vara rätt forum för denna frågas upptagande, hvarjemte : talaren ytterligare framhöll frågans outredda be-li skaffenhet; anseende talaren riksdagen icke böra ! inkomma till K. M:t med skrifvelser, förr än del: deri omhandlade frågorna vunnit full utredning. :t Hr Ribbing anställde en skarp räfst med utskots tet för dess anförda skäl mot motionen. De deruti : åsyftade åtgärder vore nemligen ingalunda af pro-1 vinsiel beskaffenhet, emedan de ifrågavarande tjen: stemännen icke tillsättas af landstinget utån af K. M:t. Ärendet saknade icke beller utredning, ty hvilken utredning kunde väl erfordras annat än L t i I visshet om det ifrågavarande behofvet, och i detta 1; afseende kunde väl utskottet icke hysa någon tve-l: kan. För öfrigt fäste talaren ytterligare uppmärk1! samheten derpå, att det vore obarmiertigt och fara s för lif och välfärd, då läkare och domare ej för-s stode patienters och rättsökandes språk. Då nu fråga blott vore om aflåtande till K. M:t af enl. I skrifvelse i ämnet, hoppades tålaren att kammaren icke skulle motsätta sig en bland de allra billiga11 ste anhållanden, hvarmed svenska folket kunde nal; kas sin konung. I samma syfte yttrade sig äfven Il hrr Olof Nilsson från Vesterbottens län och Lund1: ström, hvaremot hr Otterström uttalade sig ill samma syfte som hr Stråle. Efter slutad diskussion blef motionen bifallen. 1? I Derefter biföllos. samma tillfälliga utskotts ut-t låtanden nr 8 afstyrkande en af hr Ridderstad v väckt motion, om tillägg till gällande posttaxa, lä angående postförvaltares arvode för tidningars -z försändande; n:r 9 hvari utskottet, med anledning k af hr Per Eriksons motion i ämnet, hemställt, att I a riksdagen ville uti underd. skrifvelse underställa a K. M:ts nådiga pröfning. huruvida icke den nu i gällande föreskriften uti 20 af k. instruktion d för kompanicheferna vid flottans båtsmanskom-F panier af den 6 April 1838, att då kompanichefle eller någon i dess ställe beordrad officer icke är. tillstädes, då rusteller rothållare har att rekryt IN insätta, rekryten skall uppvisas till inskrifning hos n konungens befallningshatvande, kunde så :förän-u dras, att i detta fall uppvisning kunde ega rum ji antingen hos konungens befallningshafvande ellerå b hos kronofogden eller länsmannen, hvilka senåre ln skola ega att till landskontoret insända det af-lo lemnade kontraktet; n:r 10 afstyrkande en af hrle Chenon väckt motion om ändring i k. instruktioå nen för landshöfdingarne i rikets län och de vidla länsstyrelserna anställde tjenstemän af den 10 Nov. I ti 1855; äfvensom lagutskottets utlåtanden n:r 5—1s3I 8, allesammans afstyrkande motioner, väckta: aflh hr Bjerkander om ändring af lagens stadganden e: ang. löftesmans betalningsskyldighet för ihgången d borgen; af samme man derom, att alla skuldebref, fi för att vara utsökningsgilda, skola uppvisas fört e: vederbörande kommunalstyrelse på landet elerd stadsfullmäktige i stad; af hr Fahlander om för-o månsrätt för kommunalutskylder; samt af hr Jöns o Pehrsson. om ändring i sättet för verkställighet i af domar och utslag i skuldfordringsmål. ut riden 3 När sammanträdet på eftermiddagen fortsattes a stod främst på föredragningslistan andra kammaj rens tredje tillfälliga utskotts utlåtande n:r 2, af-1 4 styrkande ett af hr Ola Jönsson väckt förslag om ti tillsättande af en komite för undersökning af eganq; derättsförhållanden inom landskapet Skåne. Såsom, man torde erinra sig fördes vid remissen af ifr-1 gavarande motion en skarp strid i kämmaren. Nu å deremot bifölls utskottets afstyrkande förslag, ), snart sagdt under tystnad, om man undantager att I 4; motionären hr Ola Jönsson, med hvilken hr ke Andersson förenade sig, i ett längre anfö-T,. rande sökte vederlägga utskottets resonemanger och hr Bergström helt kort yttrade sig och yr-)f: kade bifall till utskottets förslag. gå Derefter föredrogos och biföllos statsutskottetsf utlåtanden n:r 42, ang. ersättning för sådana af m statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, för st hvilka statsånslag ej blifvit beviljade: n:r 43, ang at föreslagna statsbidrag till vägars anläggning, bro af och hamnbyggnader samt kanaler äfvensom sjösh sänkningar och andra vattenaftappningsföretag,, atom hvad angår 3:dje punkten, rörande väganq läggning från sjön Bolmen till Wieslanda jern-Iq vägsstation i Kronoborgs län, hvilken, på yrkande ; af brr Bengtsson, Jöns Pehrsson, Jonas JoD nasson från Kronobergs län, Carl Anders Lars-; son, Ekerot, Posse och Vougt, återremitterades a i det syfte, att det för berörda ändamål föreslagna 4 belopp måtte, i anseende till nöden inom orten jus redan under detta år få utgå; samt n:r 44 med åf förslag till allmänna vilkor och stadganden i afä seende på de statsbidrag, som under denna riks , dag beviljas för väganläggningar och vägförbättny ringar, hamnanläggningar, kanaler och andra vatin tenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar ) och andra vattenaftappningsföretag. Slutligen föredrogs lagutskottets utlåtande nr bl 9, afstyrkande väckta motioner om ändring i kgl förordningen ang. grunderna oeh vilkoren för hemmansklyfning och jordafsöndring den 6 Augustil9r 1864. Efter en stunds öfverläggning, under hvil: ) fri ken hrr Ahlgren, Staaff, C. A. Larsson, Björck, he Svenstn, Bergström, 0. F. Pettersson och Reu: ) ta terkrona yrkade antingen bifall till hr Staaffs ha motion eller återremiss i ändamål att utskottet mi utarbeta förslag till dess antagande, samt hrr RoH senberg, Bovin och Hessle försvarat utskottets så skulle förslag, anställdes tvenne omröstningar, hvilkas ) 52 utliga resultat blef att hr Staaffs motion med 73 m; röster mot 32, hvilka röstade för utskottets för-m: slag, blef af kammaren bifallen. Hr Staaff hadelte temställt att 9:8 2 mom. i ifrågavarande förordTra ning måtte erhålla följande lydelse: nä I fall af tvist bestämrhe på anmodan konungens Då befallningsbafvande, efter vederbörandes hörande, — afgäldens belopp. Kronans ombudsman i orten må ock, der utskylderna af hemmanet ej behörigen 20 utgå, hos konungens befallningshafvande söka, att 32 afgäld å afsöndringen bestämmesp. : sal Efter sistnämnda ärendes afgörande föreföll ett z appträde, som icke ofta torde förekomma inom riksförsamlingen. Talmannen hemställde nemlitin gen, enligt vanan, till kammaren, huruvida, då tiden vore långt framskriden (klockan var omkring en qvart öfver 9) och närmast på föredragningslistan stod ett mycket vigtigt ärende (konstitutionsutskottets förslag om ändring af 72 regeringsformen, i fråga om riksbankssedlarnes tvångskurs), kammaren icke ville afsluta sammanträdet. Oro i kammaren! Blandade rop af. ja och nej! Genom sorlet höres hr Jöns Pehrsson begära ordet. ,Talmannen lemnar honom ordet och äskar ystnad, hvarpå hr Jöns Pehrsson formligen yrsade sammanträdets fortsättande. Hr Lindström erhöll derpå ordet och fäste uppmärksamheten derpå, att denna sena aftonstund, då kammarens bänkar: vore: glest besatta (protester från flera håll) vore synnerligen olämplig att behandla en så vigtig fråga som den föreliggande, hvilken tasit första kammarens uppmärksamhet i anspråk under hela förmiddagssammanträdet. Hr Witt förordade sammanträdets fortsättning, enär, detta ärende, som förr varit i kammaren behandladt, Ör 8301 re; Se be ne en G ler Så: ul: Jö ge ref do ple Så pr oc rin lär