Aftonbladet – 12 mars 1869, sida 2

— S:t Barthelemy. Ur ett enskildt bref från S:t Barthelemy, dateradt den 9 Febr. detta år, meddelar D. A. följande utdrag: Tillståndet här på ön var för ett par månader sedan bedröfligt. En torka, som hade varat nära ett år, hade alldeles utblottat ländtbefolkningen, som gång efter annan såg sina förhoppningar felslagna. De försökte flera gånger att sätta plantor för att erhålla rotfrukter och andra vegetabilier, men det var allt lönlöst arbete; och de fingo ej ens igen utsädet, och uttröttade af så många upprepade missräkningar, uppgåfvo de modet och tanken på vidare arbete, tilldess naturen blefve dem mera bevågen. Sådant alstrade, att en mängd personer blefvo utan arbete och bröd. Dessa begåfvo sig in till staden, för att tigga sig till det oundgängligaste; men den lilla staden kunde naturligtvis ej räcka till för alla, och man såg många släpa sig fram med utmärglade anleten och knappast i stånd att uppbära sina egna kroppar. Sjuklighet uppstod på landet och många personer hungrade ihjäl. Våttenbrist inträdde, och man var betänkt att från en närbelägen ö importera dricksvatten. Sådant var tillståndet i början af December, då vår nye guvernör, kommendörkapten Ulrich, anlände; Samtidigt med hans ankomst till ön inträdde en förändring i väderleksförhållandena, som var synnerligt gynnsam. Regn började falla dagligen och äfven ofta om natten, och dess första eftekt var att fylla vattencisternerna, ty, såsom kändt, är ön för dricksvatten hänvisad endast till regnet, som uppsamlas i stora murade cisterner. Derefter började landtbefolkningen småningom återgå till sitt arbete, och ehuru nöden naturligtvis ej genast afstannade, så minskades den dock med hvar dag, och nu kan man nästan säga att krisen är öfver. Och tacksamma må vi vara, för det vi ej länge fingo vänta på regn, ty i så fall hade nöden blifvit gränslös. Nu synes landtbefolkningen åter glad och munter, och hvarje morgon nedstiger den i mängd till staden, bärände i korgar på hufvudet de produkter de ämna försälja. Helsotillståndet är godt, och de få fall af feber, som på en närbelägen ö visade sig, hafva ej utvecklat sig till någon epidemi, utan äro alla grannöarne nu friska. — Meteorstensfall. Från Piteå skrifves den 4 Mars: Det berättas såsom fullt sanningsorsa od un om nKIK AR oiotliflnå lÄrdarraftan nm.