Aftonbladet – 8 mars 1869, sida 3

— Hiollas!ers sjeltantindning. I anseende till de på senare tider ofta upprepade fall af sjelfantändnving i kollaster på längre resor, som derigenom föranledt fartygs uppbrinnande, innebåller Mitchelg Maritime Register nyligen ett meddelande, som blifvit såväl från experterne i Bureau Veritas, som från Lloyds och holländska assuradörerna i Batavia insändt till Lloyds i London, och hvaruti påpekas, att för att förhindra de. talrika brandtillfällena och explosionerna intet bättre medel gifves, än att anbringa ventilatorer eller lodräta luftrör, som antingen kunna vara af jern eller ännu bättre af koppar, samt försedda ed en slutventil för att hindra vattens inträngande. Dessa rör kunna vara ?, tum i omkrets, !V,, tum tjocka och hålla s tum i öppningen. Antalet af dessa rör måste rätta sig efter ett fartygs storlek, Ett fartyg af t. ex. 400 tons borde ej hafva färre än 4, samt 1 rör ytterligare tilläggas för hvarje 100 tons derutöfver. De böra vara anbragta 3 å 4 fot från midten af däcket och yäl skyddade för skada, samt isynnerhet placerade å de ställen, der kolen ligga mest i hög och alltså tättare kunna antändas, t. ex. två för och två akter om storluckan, två akter om stormasten, två akter om kabyssen o. s. v. efter fartygets storlek.