UTRIHES FRANERIKE. I sommar komma åter tre öfningsläger att hållas i Frankrike, nemligen ett i vid Paris, hvilket skall begyzna d. 15 April, ett i Chålons med två armekårer, af hvilka den första skall rycka in d. 15 Juli, samt ett i Lannemezan vid den spanska gränsen. Till dessa tre läger kommer ytterligare det permanenta vid Lyon, der öfningar pågå hela året om. Officerarne vid det mobila nationalgardet ha fått tillåtelse att bivista öfni garne i de särskilda lägren, och allt möjligt biträde skall lemnas dem till deras militära utbildning. Öfverste Bethuard har fått befallning att företaga en resa i de norra departementen för att hälla inspektion med det mobila nationalgardet. Krigsministern bar uppskjatit det vanliga garnisonsombyte, som brukar försiggå i April och Oktober månader. ENGLAND. Den 1 dennes inlemnade Gladstone i underhuset förslaget om afskaffandet af den ir. ländska kyrkans privilegier. Det lyder sålunda: Till behandling framläggas akterna rörande den i Irland fastställda kyrkan samt, seminariet i Maynooth, äfvensom underhusets första beslut år 1868, likaledes beträffande den irländska statskyrkan. Underhuset sams manträder genast till komite för att undersöka dessa akter och detta beslut. I komitön skall ordföranden anhålla om bemyndigarde att iolemna ett la upphäfvande af den irländska institutionen och ordna de pekuvi som röra såväl denna som seminariet i Maynooth. — Förslaget är, såsom man finner, uppstäldt i mycket allmänna ordalag, hvilka omfatta hela frågan och tyda på, att regeringen önskar en dubbel omröstuing, nemligen först om den irländska statskyrkans afskaffande i allmänhet och derefter om de särskilda dithörande åtgärderna. Oppositionen emot den första punkten blir naturligtvis mycket liflig, ty det är bekant att det konservativa partiet söker göra gällande, att man ickekan rösta öfver en dylik principfråga, utan att i detalj känna de derför erforderliga åtgärderna. Under förusättning att myc: ket vidlyftiga debatter skola uppstå, har man uppskjutit den andra delen af den irländska frågan, nemligen ordnandet af jordegareoch. arrendeförhållandena, hvilken likväl är Jika vigtig som kyrkofrågan. På en interpellation härom svarade regeringen genom Fortescue; hvars förklaringar dstone sedermera bekräftade, att brist på tid gjorde det omöjligt att framlägga något förslag derom. ITALIEN, Af ett telegram inhemtar man, att preussiska: sändebudet vid hofvet i Florens, gretve Usedom, har sökt och erhållit sitt afskecg Då offentligörandet sistlidne år af hans depesch af den 17 Juni 1866 till general Lamarmora temligen mycket komprometterat hans ställning, väntade man både i Italien och Tyskland, att han skulle hemkallas från. sin sändebudspost, men det skedde icke. Grefve Usedom tog några månaders perm8sion och besökte konung Wilhelm i Wiesbaden, men återvände derefter till Fiorens, såsom om ingenting tilldragit sig. Hvad som mu :föranledt hans hemkallande vet man icke. Usedom har varit sändebud vid det italienska hofvet ända sedan 1863 och anses vara en af Preussens skickligaste diplonater.