15 min. intager norrskensmassan en stor del af himlen. Dess gräns i söder har en mycket orcgeibunden form med flera ingående vikar, närmast liknande konturerna af en verldsdel på en geokrafisk karta, hvarvid icke, heller frånskilda deiar eller ögrupper saknas. Konturen är dock ej fix, utan ändrar sig efter hand inneslutande stjernor, som förut voro utom densamma och tvärtom; detta var bland annat förhållandet med Jupiter, Lilla Hunden och hela Orions stjernbild. Kl. 7 och 35 min. hade norrskenet belt och hållet ändrat utseende. Det består nu af en otalig mängd, strålar ställda i flera rader eller våningar öfver hvarandra, af hvilka de öfversta nå zenith. Den af fenomenet upptagna delen af himmelen är temligen skarpt begränsad och har formen af en sektor, hvars spets ligger något söder om zenith och hvars vinkelben träffar horizonten i V. Och NO. Tänker man sig jemväl den öfriga himmelen fullsatt med dylika strålar, alla vettande mot nyssnämnda punkt, så får det hela utseendet af ett lysande tält eller kupol, under hvilken åskådaren befinner sig. En sådan form hos norrskenet har flera gånger blifvit bserverad, isynnerhet vid nordliga latituder och då ofta förenad med flamningar och intensiva färger hos strålarne. Vid det nu beskrifna tillfället voro ock åtskilliga strålar starkt gröna, samt i V. fanns ett litet parti af nästan blodröd färg; men endast under en kort tid förmärktes någon starkare rörelse hos strålarne. Tvärtom väckte bristen på rörlighet hos fenomenet vid detta tillfälle en viss uppmärksamhet. — Strålarne bibehöllo sig vanligen på den plats, der de uppkommo, till dess de långsamt aftynade och ljusmassan liksom framflöt långsamt öfver himlen i stället för att, såsom ej sällan inträffar, hafva karakteren af ett flammande sken, som vexelvis tändes och släckes och med blixtens hastighet öfverfar en stor sträcka at himlahvalfvet. Norrskenet, som fortfor hela natten till klockan 6 följande morgon, visade dock mot morgonen större rörliget. BRT RSTETER