Hr Nordström höll före, att utskottets förslag i denna punkt borde falla, för att vid nästa riksdag kunna framträda i ett bättre skick. Denna fråga borde då behandlas, såsom varande af lagstiftningsnatur, af lakutskottet. Tal. framställde yrkande härpå, men anhöll efter någon stunds förlopp att få tillbakataga detta yrkande och i stället rösta för afslag. Med de båda föregående talarne förenade sig hrr v. Gegerfelt, Casparsson, Hasselrot och grefve E. Sparre. Frib. Funck och hr Wallenberg yrkade deremot bifall till punkten. Resultatet blef, att kammaren afslog utskottets hemställan. — Punkterna n:r 7 (angående statsbidraget för rensningoch kanalarbeten i Lule elf), 8 (angående anvisandet af ekskogsmedel för iståndsättande af Wisingsborgs kungsgårds bamn), 9 (angående bokföringen af Hjelmare och Strömsholms kanalers reparationsfonder), 10 (angående vården af riksgäldskontoret tillhöriga räntebärande obligationer och andra löpande förbindelser) samt 11 (angående decharge för riksgäldskontorets styrelse och förvaltning) biföllos samtliga utan diskussion. Vid föredragningen af sistnämnda punkt framställde dock hr Nordström förfrågan, om den af utskottet föreslagna dechargen omfattade alla af riksgäldsfullmäktige vidtagna åtgärder — således äfven det senast afslutade jernvägslånet. Frih, Funck förklarade, såsom medlem af statsutskottet, att så vore förhållandet. Sedan ofvannämnda statsutskottets utlåtande blifvit behandladt, begärde hr Nordenfalk ordet och förnyade en af honom vid föregående riksdag uttryckt önskan, att statsrevisorerna äfven ville framlägga berättelse öfver allmänna hypoteksbankens tillstånd. I denna önskan instämde hrr Nordenfelt och de Mar6, frih. Stjernblad samt . hr Wallenberg, den sistnämnde så mycket hellre som det vore bra att verkligen få veta huru denna hypoteksbank opererar,. Hr Hallenborg redogjorde, såsom ledamot i styrelsen öfver den omtalade banken, för densammas ställning, och statsrådet frih. af Ugglas upplyste, att en kompetent person inom finansdepartementet hade utarbetat ett formulär till uppgifter, sådana flere talare önskat, samt att denna berättelse skulle för allmänheten framläggas så snart några ännu felande uppgifter och yttranden från hypoteksbanken samt hypoteksföreningarne inkommit. Kammaren beslöt såsom statsutsk )ttet, i dess betänkande n:r 30, föreslagit, hos K. M:t anhålla om utredning af kostnaderna för kronobrefbäringsskyldighetens skiljande från jordbruket. Samma utskotts bemställan, i dess betänkande n:r 31, att bifalla K. M:ts proposition om jardafsöndring för tillökning af exercisfältet Ljungbyhed, men på det sätt, att K. M:t skulle bestämma ersättningen efter andra grunder, som kunde medföra en minskning, ogillades af kammaren, som återremitterade densamma. Bevillningsutskottets betänkande n:r 2 företogs nu till behandling. Det rörde Tullbevillningen. Afven detta betänkande afhandlades punktvis. I första punkten hade utskottet afstyrkt af frih. Sprengtporten och hr Åkerlund väckta motioner om inregistreringsafgift för vissa varor. Härå yrkades återremiss af frih:ne Sprengtporten och J. ÅA. Raab samt hr Brun. Mot motionerna yttnde sig förutom hr Bennich, statsrådet frih. af Jgglas, hvilken sistnämnde betviflade, att någon ökad inkomst skulle uppstå af den föreslagna åtgärden. Talaren ansåg, att den tvertom komme att medföra ökade kostnader, genom tillökning af : tulltjenstemannapersonal, som af förslagets antagande måste blifva en följd. Mot förslaget talade j; för öfrigt nödvändigheten att i tullagstiftningen iakttaga stabilitet. Hr Schartau sade sig gerna för sin del velat medgifva inregistreringsafgitt till och med för alla varor, men detta vore nu en omöjlighet; man är bunden af gällande fördrag, och riksdagen måste acceptera utskottets förslag. Kammaren instämde i utskottets förslag. I andra punkten hade utskottet yttrat sig afstyrkande om hr Johan Olssons motion derom, att k. kungörelsen af d. 24 Mars 1865 måtte upphäfvas och riksdagen åter vidtaga sin grundlagsenliga rätt att i fråga om tullsatserna i afseende å ala de nationers handel på Sverge, som icke med vårt land afslutat särskilda hantelstraktater, bestämma dessa satser med uteslutande afseende på hvad vårt lands eget bästa kräfver. Afslag af denna punkt påyrkades af hrrSchartau, Reutersvärd, frih. Sprengtporten och hr Nordström, hvilken sistnämnde, efter en längre föreläsning om frihandelns id, förklarade sig tro, att frihandel utan reciprocitet vore omöjlig, samt yttrade sin mening vara, att den grundsats, som finnes i 1865 års tulltaxa, vore stridande mot frihandelsprincipen, hvarföre tal:n tyckte att frihandlarne sjelfva skulle vara de första, att eftersträfva att få denna taxa bort. Hrr Bennich och Thorburn samt statsrådet frih. af Ugglas talade för bifall af utskottets förslag. Detta bifölls också med 58 röster mot 29. Derefter åtskildes kammaren kl. !,3 e. m. och sammanträdde åter kl. 6 e. m., då betänkandets behandling fortsattes. Samtliga punkterna, 4—8, gillades af kammaren i enlighet med utskottets förslag. Den ej långvariga diskussionen, som, rörande dessa punkter, uppkom, fördes egentligen mellan refve C. G. Mörner och hrr Bennich och Berin. Bevillningsutskottets betänkande MM 3, tillstyrkkande att från 24 öre till 18 nedsätta afgiften för slutna rekommenderade bref, afslogs af kammaren. Bevillningsutskottets betänkande JM 3 och 4, afstyrkande bifall till af frih. C. A. Raab väckta motioner om stämpelafgift å spelkort samt beskattning af tillverkning af maltdrycker, gillades af kammaren. Kammarens tillfälliga utskott J 1 hade, med anledning af hr Adlersparres motion om hemställan till K. M:t om meddelande af föreskrifter rörande försigtighetsmått vid svedjande, framlagt förslag till förändringar i de delar af byggningabalken, som röra denna fråga. Hrr Hasselrot, Arrhenius, grefve H. Wachtmeister, vy. Gegerfelt, frih. Sprengtporten uppträdde och yrkade återremiss, hufvudsakligen på den grund, att talarne ansåge det icke tillkomma riksdagen att häröfver annorlunda än önskningsvis uttala sig. För bifall talade motionären samt hrr F. V. Almqvist och Hammär. För afslag taläde grefve . 0. Mörner. Kammarens beslut blef återremisy. Kl, 7,9 e. m, åtskildes kammaren, Andra kammaren.