OBOTLIG. ) NOVELL AP Paul Heyse. Öfversättning från tyskan af CO. J. Backman. Den 3 November. De goda dagarne äro dock bra sällsynta gäster på jorden. Endast två gånger sedan jag sist skref ha vi, såsom vi öfverenskommit, träffats vid middagstiden. När jag i förgår, då det var dimmigt och otrefligt, kom ut i vinterträdgården, stod han ingenstädes att upptäcka. Jag såg endast det skadegladt spända ansigtet på den lilla fröken, som alltid sätter sig så nära som möjligt i vårt graonskap för att kuona uppfånga något af vårt samtal. Lifsräddarimnan kom äfven, betraktade mig med en kall, mönstrande min från hufvud till fot, och jag hörde buru hon enkom för min räkning yttrade dessa ord till ett af fruntimren: Den stackars menniskan får nu umgälla att han talat så der i hela timmar — Jag darrade af förskräckelse, och det fattades föga att jag trots allt hvad som förefallit, hade gått fram och frågat den obarmhertiga systern om hara det var med honom. : Till all lycka ssickade han på eftermiddagen till mig sin bio, med underrättelse att han hade kammärarrest för den råa luftens loft — ty det hade snögät på bergen under natten — och jag skulle noga-akta mig, då sjelfva. öfver. gången till vintern vore den farligaste tiden. käDetta oaktadt har jag sökt honom der By A. B. icr 35, 85, S8-—40, 42; 45 utl 47: