Aftonbladet – 27 februari 1869, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Schermanska målet. Från Hernösand telegraferas i går till D. A.: Scherman dömdes i dag till fem års-straffarbete och åtta års förlust af medborgerligt förtroende. — Tryckfrihetsåta!. ÅA rådhusrättens 6:te afdelning förevar i dag ånyo det af förvaltarne G. von Platen och G. Hedenström väckta tryckfrihetsåtal mot ansvarige utgivaren af tidningen Rätta Nationalregeringemn, förre artilleristen O. Brask, med anledning af uppsatser i n:r 3 af nämnda tidning. Svaranden bestred de åtalade artiklarnes brottslighet, och skreds till val af jury. Käranden valde bäradshöfding F. Isberg, possessionaten Axel Dickson, rådmannen J. Jacobsson, och kamreraren Helsingius (utesluten af svaranden). Svaranden valde: kyrkoherden Ekdahl, skräddaremästaren Danielssön, fil. dr Damm och possessionaten Åkerlund (utesluten af häranden). Domstolen utsåg revisionssekreteraren v. Sydow, f. löjtnanten grefve! v. Rosen (utesluten af svaranden), kyrkoherden Nordlund (utesluten af käranden), bofrättsfiskalen Åbergsson och grosshandlaren Levin. Kompletteringsval eger rum den 5 Mars och juryn sammanträder den 10. — Det är ej nog att vara hängd, man skall ock höflig vara. En person har blifvit bestulen, fick stryk, och höll på att bli sjelf straffad för stöld. Förloppet härvid är följande: Torparen A. A. Wannander vid Hufvudstorp i Solna socken blef natten mellan den 30 och 31 Januari i sitt stall bestulen å sin häst samt sin derutanför stående vagn. Samma natt blef byggmästaren A. Englund å Dufvebohl i Spånga socken genom inbrott bestulen å en mängd mjöl, ärter, bröd, äpplen m. m., men förmärkte det temligen snart och eftersatte ridande tjufvarne. Vid egendomen Ritsne i sistnämnde socken anträffade han en häst med åkdon och sina deri liggande äpplen m, m. Landtbrukxaren Waller, boende 8 samma egendom, uppväcktes och fann sig äfven bestulen å en mängd fläsk, gåsbröst, lök m. m., men tjufvarne, som trotigen blifvit skrämda, funnos ej. Större delen af sodset anträffades deremot, dels utanför, dels i ärheten. Vid närmare efterseende igenkändes häst och åkdonh tillhöra ofvannämnde torparen Wannander, och hvad var då naturligare än att han skulle vara tjufven. Han uppsöktes och förhördes, efter egen uppgift ganska hårdhändt, men nekade naturligtvis för stölden. Hans uppgift, att han. sjelf äfven varit ute för samma öde, troddes alldeles icke, och blef ban tillföljd häraf instämd till tinget för de begångna stölderna. Nu har dock till hans lycka någon upplysning erhållits häratinnan, i det 3 personer, som nu här i staden blifvit befunna hafva begått åtskilliga andra stora inbrottstölder, äfven innehaft en del af det från Englund vid sagde tillfälle stulna. — Nämnde personer äro förre drängen C. M. Jonsson, förut straffad för stöld, och stenkolsbäraren L. Johansson, förut straffad för dråp, hvilka äro häktade, samt ännu ej anträffade spanmålsbäraren J, F. Johansson. Dessa två förstnämnde äro hvad man kallar inpiskade skälmar, i det de neka för allt, äfven der bevisming finnes. Två qvinnor, J. F. Johanssons hustru Anna Sofia och ogifta E. C. Eriksson, hvilka för delaktighet i samma stölder äfven äro häktade, hafva dock lemnat upplysningar, som säkerligen skola leda till deras fällande. Rymda fångar. Enligt i dag från Waxholm till härvarande poliskammare ingånget telegram ! hafva under sistlidne natt tvenne kronoarbetskarlar, Johan Gustaf Öberg och Axel Heribert Huflin; bervdt sig tilfake att rymma från fökt