Juridiskt. Af en till justitieombudsmannen i dessa dagar ingifven klagoskrift hafva vi haft nytt tilifälle art inhemta, huru olika lag och rätt skinas i olika delar af landet. Under det i Skåne många familjer blifvit vräkta från af dem bebodda lägenbeter på grund af konungens befallniogshafvandes utslag, omförmäles deremot i nämnda af frih. A. C. Raab ingifna klagoskritt, hurusom klaganden hos konungens befallningshafvande i Stockholms län sökt afhysning af personer, som utan all rätt varit boende å lägenheter under hans egendom Stora Sickla och dem han erbjudit att få qvarbo, om de ville gifva någon godtgörelse för lägenheternas beboende, men konungeng befallningshafvande har ansett saken tvistig och hänvisat sökanden att stämma till domstol. Svartlösa häradsrätt, dit målen blifvit instämda, har uppskjutit målen från tiog till ting, så att de nu snart skola för ferte gången handläggas. Under tiden — det är omkring 2 år sedan handräckningen söktes — sitta vederbörande i god ro. Friherre Raab har icke velat påbörda någon domhafvande, — målen hafva handlagts af olika ordförande vid hvarje ting — att hafva härvid felaktigt förfarit, utan endast begärt justitieombudsmannens åtgärd till åstadkommande af en ändring i lagstiftningen, hvartill de anmärkta omständigheterna kunna gifva anledning, och vid en hastigt tagen kännedom af de klagoskrif ten bifogade handlingar våga vi ej heller påstå, att något embetsfel är begånget. Vi vilja icke heller förorda det förfarande, som af skånska hofrätten lärer gillas, att konungens befallnipgshafvande pröfvar kootraktstvister, ty vi anse, att konungens befallningshafvande endast bör ega den verkställande makten; men under antagande, att de begärda uppskofven varit nödvändiga, visär ifrågavarande fall, liksom tusende andra, behofvet at åtgärder till afhjelpande af den långsamhet i rättskipningen, som nu råder. Häradsrätterna borde sammanträda en gång i månaden och göromålen mellan domrarne och för protokollet ansvariga notarier så deJas, att de förre burne att sjelfva hålla tingen. Utan att vilja yttra något förnärmande om vår aktningsvärda domarekår, kan man dock påstå, att dem omständigheten, att häradshöflingarne, i egenskap af protokollsförande, era att sjelfva uppbära ösen för expeditionerna, icke är egnad att påskynda rättegångarnes afgörsnde. Det är ganska illa, att demarens fördel står i nåft samband med uppskofsbeslutet, emedan open lätt misstänker, att detta samband är det af orsak och verkan; men härtil! kommer, att den, som är så öfverhopad af görowål, som en ordinarie domare i vår tid vanligen är, lätt begagnar hvarje anledning att uppskjuta ett något inveckladt mål, i hopp att vid ett annat ting tå tillfälle att egna mera tid åt domens utarbetande. Många af de unga vikarierande domrarne, hvilka vanligen endast hålla ett eller annat ting i hvarje tingslag; innan de om v ort, begagna gerna någon omständighet, som möjligen. kan anses behöfva närmare utredning, såsom anledning att uppskjuta svärare mål, hvilka de sålunda slippa att atdöma. Alla dessa olägenheter undginges genom arbetets delning mellan häradshöfdingarne och ordinarie notarier, helst inkomsterna i allmänket kunna blifva tillräckliga till en måttlig bergning åt tvenne embetsmän, utan att härads pgarne. behötde få nå lösen för tvistebrotimål; Ib de gjordes fullkomligt vintressersde 85A måls vppskjutende längre tid än nödig är.