Aftonbladet – 24 februari 1869, sida 2

— Utförsel af fisk till Bogland. Från London skrifver G. H. T:s korrespondent bland annat följande: De praktiska medlemmarn i fiskmärknaden klaga öfver ringa lif i affärerna, ehuru tillförseln af lax nu börjat igen, en fisksort, som, ehuru mycket dyr (2 å 3 rdr pr ), dock spelar så betydlig roll numera, att hvarje morgon Idockan fyra komma speciella jernvägståg om 40 å 50 vagnar från Skotland och Norra England endast lastade ined lax. Enligt nya fisklagen får ingen Jax fångas från den 1 Oktober till den 1 Februari, och man har redan funnit denna lags förträfflighet. I år år man dock rädd för att mycken rom skall blifva förstörd, ty i anseende till den regniga vintern hafva alla vattendrag svällt, och från alla håll höres tal om öfversvämningar. Fisken har derföre gått ovanligt långt upp och nedlagt sin rom, så att man fruktar, att när nu vattnet dagligen faller, en massa rom skall komma att ligga torr och förderfvas. Man har dock numera på alla håll och kanter laxodlingsanstalter, skötta på helt enkelt och rationelt sätt. Norge bidrager betydligt med färsk lax, hitskickad öfver Grimsby, likaså med ttiakril; men det beror på att den sändes väl inpackad i ig. kulle ej med utvidgad fiskodling någon företagsam svensk man kunna blifva medarbetare äfven i en dylik utförsel? Insjöfisk är helt sällsynt och mycket dyr. Gädda om 3 betales med minst 1 rdr pr , wborre än högre. Af andra fisksorter, såsom gös, sik m. m., har jag ännu ej sett ett enda exemplar. Med en kommunikation at fem första klassens ängpåtar, med befäl och besättning i allo tillmötessående, bör så småningom en utförsel till London många hittills här obekanta svenska produkter sunna uppstå, blott företagsamhet finnes och man ager reda på de vilkor, under hvilka man har att oresentera sin vara för eng elsmatinen, som är myccet ensidig och håller sig noga till gamla vanor ch bruk. En sådan utförsel kommer dock nog, ;sh måste komma by and by.