Aftonbladet – 20 februari 1869, sida 2

.— Pensionsfråga. Sedan direktionen för civilstatens pensionsinrättning medelst beslut den 14 November 1868, jemte uttärdande för f. d. hofrättsrådet F. Järta af pensionsbref å 1600 rår årligen i första klassen af civilstatens pensionsinrättning, att utgå från och med nämnda månad, tillika föreskrifvit, att, enär för honom de i 14 1 mom. af pensionsinrättningens reglemente den 5 Juni 1863 omförmälda högre pensionsafgifter icke blifvit erlagda för längre tid än 9 år 10 månader, bristen i 30 års dylika afgifter, utgörande för 20 år 2 månader, efter 40 rdr för år, tillhopa 806 rdr 657 öre, jemlikt åberopade paragraf komme att å pensionen innebålla3 sålunda, att, intilldess detta beslut blifvit godtgjordt, pensionen skulle utgå al? lenast med det genom 1853 års reglemente för pensionsinrättningen bestämda pensionsbelopp i första klassen, 1200 rdr årligen; har f. d. hofrättsrådetj Järta deruti hos K. M:t sökt den ändring, att, enär enligt K. M:ts förnyade reglemente för pensionsinrättningen af den 30 Okt. 1868, hvars tillämpning vidtagit från 1869 års början, den innehållnivg af beräknade afgifter, som för vissa fall varit stadgad uti 14 af 1863 års derförut gäl lande reglemente, numera egde rum, han måtte förklaras berättigad att från och med nästa års början uppbära pensionen med 1600 rdr, utan afdrag eller innehållning; öfver hvilket besvär utlåtande af direktionen för civilstatens pensionsinrättning afgifvits, deruti direktionen anfört, att, som K. M:t i bref den 17 Nov. 1863, hvarigenom klannden vid honom samma dag beviljadt afsked förklarats berättigad till ifrågavarande pension, tillika föreskrifvit, det klaganden skulle vara underkastad skyldighet att vidkännas det afdrag å pensionen, Hvartill 14 i pensionsinrättningens reglemente den 5 Juni 1863 kunde föranleda, samt K. M:ts förnyade reglemente för pensionsinrättningen af den 30 Okt. 1868, hvilket af klaganden åberopats såsom grund för anspråket att med innevarande år, då samma reglemente egde tillämpnivg, varda från dylikt afdrag befriad, hvarken var utgifvet, ej heller på annat sätt kommit ti!l direktionens kännedom vid den tid, då direktiooens beslut om pension för klaganden meddelades, direktionen saknat all anledning attannorlunda än som skett, i detta ämne förfara; men att; då sistberörda, nu gällande reglemente icke innehölle föreskrift derom, att afdrag å pension, på sätt stadgades i anförda af 1863 års reglemente, vidare skulle ega rum, eller att dylika, på grund af äldre reglementen, pensionstagare redan ålagda, men ännu icke till fullo verkstälda afdrag fortfarande borde utgå, och det jemväl syntes billigt, att den förmån, som, genom befrielse från förut stadgade afdrag, sålunda blifvit beredd alla dem, som hädanefter tillades pension från civilstatens pensionsinrättning, jemväl komme redan varande pensionärer, som hittills måst vidkännas dylika afdrag, till godoi så måtto, att äfven dessa pensionärer, såvidt de icke-redan tillträdt fall pension, må med innevarande år vinna enahanda befrielse, — direktionen ansåg sig böra -hemställa, huruvida ej med andan och meningen i nyss åberopade författning må vara öfverensstämmande, att klaganden, som å den honom tillagda pensionen 1600 rår redan fått intill nästlidna års siut vidkännas afdrag för bristande högre afgifter, blefve, utan afseende derå att dessa, afgifter ännu icke voro till fullo guldna, förklarad berättigad att från och med innevarande år uppbära pensionen oafkortad. K. M:t har detta mål sig föredragas låtit och dervid, i öfverensstämmelse med hvad direktionen öfver Civilstatens pensionsinrättning sålunda hemställt, funnit godt förklara förre hofrättsrådet Järta, oaktadt det på grund af 8 14 i pensionsinrättningens reglemente den 5 Juni 1863 bestämda pensionsafdrag för bristande högre afgifter ännu icke tillfullo för honom iakttagits, likväl, i enlighet med nu gällande reglemente, ega att den honom från pensionsinrättningen tillagda pension 1600 rdr från och med innevaraude år oafkortad uppbära. ——— A 2