Aftonbladet – 18 februari 1869, sida 3

blet hr nRangabe en bemarkt man, och greivinnan eller hertiginnan X., som hade den äran att då och dä se den lille osynlige, diplomaten i sina salonger, kunde på bjudningskortet till en större souper skrifva ett pikant Obs.! så lydande: Genom särskildt arrangement får man tillfälle att se hr Rangabe. Ingen af gästerna gaf återbud, alla voro ytterst nyfikna på förevisandet af hr Rangabe. — Det var egentligen om konferensen vi ville tala ett ord, men det öfverlemna vi åt Independances pariserkorrespondent, som i ett af sina bref yttrade: En diplomatisk hemlighet har blifvit lika betydande med-en polichinell-hemlighet — det är konferensens skull. De i Paris församlade diplomaterna hade högtidligt svurit på; inför Gud och menniskor, att icke för någon varelse yppa ett enda ord om förhandlingarne. Men dag för dag, timme för timme utspridde regeringsbladen hemligheten. Af hvem erhöllo de den? Var det af vaktmästaren som serverade sockervattnet eller af städerskan som afdammade gröna bordet? Dessa suppositioner må vara tillatliga, ty det är ju alldeles otänkbart att en diplomat kan svika sin ed. I de salar, der konferensen hölls, kunde blott diplomaterna och betjeningen få inträde. Vi äro således tvungna att tro, att indiskretionen är uteslutande att tillskrifva städerskan. Egentligen borde man ha kört henne på porten, och parisarne trodde en tid allvarsamt att det skulle bli det enda anmärkningsvärda resultatet af vår storartade diplomatiska konferens. Det hade i ålla fall varit något, det kan ej nekas, och derigenom skulle de personer, som i likhet med prins Napoleon påstodo att konferensen ej skulle få någon praktisk nytta, fått se hur plumpt de misstagit sig. Det är: minsann ej litet att göra: sig af med en domestik, som går och gör afslöjanden på Etendards byrå och hos hr Rangabe. För min del må jag tilistå, att om-jag hade en piga af den kalibern, en piga, som underhöll brottsliga förbindelser med de officiella tidningarne, skulle jag anse mig lycklig att bli henne qvitt, äfven om jag skulle gå förlustig nöjet af en europeisk konferens. En vacker morgon i början af förra månaden öfverraskade Figaro hela Paris med en nyhet, hvilken slog ned som en bomb och spridde kring sig ovilja på tusende håll, Figaro meddelade nemligen, att en stöld blifvit begången i Louvren och att flera af de italienska mästarnes taflor hade blifvit bortstulna. Tjufvaroe hade man ej kommit på spåren, men lyckligtvis hade taflorna kommit till rätta; de funnos nemligen dels upphängda i senatorn Troplongs frus sängkammare, dels prydde de väggarne i,den högförnäma Cercle imperiab.: Följande dagen meddelade Figaro, att taflorna, till ett antal af några och fyrtio, icke blifvit stulna, utan blott utlånade på obestämd tid af sjelfva le. Surintendant des beaux-arts grefve Nieuvekerke. Ny uppståndelse! Det var också ett bland de fräckaste tilltag man gerna kan tänka sig. Dessa taflor tillhörde ju allmänheten, artistverlden, Frankrike, man hade ej mer rätt att låna ut ett af dessa mästerstycken än man håde rätt att sälja ett offentligt monument. Jäsningen lade sig först när Figaro ett par dagar derefter meddelade, att ett tjog stadsbud burit taflorna tillbaka till Louvren, som de aldrig bort få lemna ett ögonblick. Man fick sedermera veta, att grefve Nieuvekerke äfven haft den ogrannlagenheten att från Louvrens niuster utlåna några gamla ridddarerustningar till hörndekorationer vid en af hans förnäma vänner gifven lysande bal. På allerhögsta ort lära: dessa båda upptäckter mottagits med mycket blandade känslor och de begge senatorerna fått en mycket allvarsam tillrättavisning. Le Moniteur Universel upphörde den 1 Jån. att vara franska regeringens organ. Familjen Pancoucke hade under en-mängd af år haft privilegium på utgilvandet af den o:ficiella tidningen och förtjenat en enorm förm genhet derpå; hr Paul Dalloz, som de senare åren arrenderat utgifningsrätten af nämnde familj, hade också Ditvit en rik man på affären. Men den 1 Jan. gick privilegiet till ända och utgifvandet af det oficiella bladet utbjöds på offentlig auktion till den mestbjudande. Den lycklige blef boktryckaren Wittersheim, som för rättigheten att utgifva tidningen erlägger en ofantlig summa penningar och: dessutom fnåst förbinda sig lemna till regeringens disposition 95,000 gratisexemplar, hvilka beräknas kosta 1,750,000 francs. Regeringen tog för gifvet att Moniteur skulle genom det nya företaget tvingas att upphöra, men deri bedrog hon sig, ty Moniteur utgifves fortfarande och till på köpet har regeringen den smärtan se huruledes den förr så devouerade vännen nu slagit :om och uppträder skarpt oppositionek När Moniteur tillkännagaf att den fortfarande skulle utkomma, blef man mycket brydd för att kunna finna ett passande namn för den nya tidninen; detta bestämdes slutligen genom ett ormligt dekret till Le Journal officiel och i samma dekret föreskrefs uttryckligen, att den förargligaMoniteur ej vidare finge behålla benämningen Journal Officiel de TEmpire Frangais. Den nya tidningens redaktör är hr Norbert Billard. Tidningen utkommer morgon och afton och parisarne Kalla för korthetens skull morgontidningen grand off till skilnad från aftonupplagan, som heter petit off. Den franska inrikesministern hr Pinard måste nyligen afgå, till följd af hans härnadståg mot församlingsfriheten och den ytterliga stränghet han visade mot tidningarne, hvilka också höllo honom varm härför och voro outtröttliga i att påpeka deallra minsta blundershan lät komma sig till last. Hr Pinard hade varit advokat före det han blef minister och efter sitt afskedstagande återgick han till advokatyrket igen, utan att regeringen brydde sig om att utnämna honom till medlem af haute cour de justice ller högsta domstolen: Sådant går för: sig i Frankrike. Häromdagen uppträdde f. d. in rikesministern i:en rättegång vid Seine-tribanalet såsom advokat för den ryktbare hr Chassepot, hvilken stämt en stor gevärsfabrikant, hr Manceaux, för det han eftergjort de ännu ryktbara Chassepotgevären. Den gamle Auber firade häromdagen i Paris sin: 87:de födelsedag och aldrig hade han fint AM; möra ng Alla natt hitta fönrnäl