Aftonbladet – 17 februari 1869, sida 3

trottoiren söder om hamnen är upprifven, äfvensom en del af det nya badhusets pälverk. Några större förödelser i trakten äro icke kända. RIKSDAGEN. Dagens sammanträden. Första kammaren. Vid första kammarens sammanträde i dag remitterades K. M:ts proposition angående postverkets utgiftsstater för år 1870 till statsutskottet, utan diskussion. Äfven K. M:ts proposition angående tullverkets utgiftsstater för år 1870 remitterades till samma utskott, dock efter någon diskussion. Denna öppnades af grefve C. G. Mörner, hvilken började sitt anförande med att till statsutskottets synnerliga uppmärksamhet rekommendera åtskilliga erinringar, som vid förra riksdagen framkommo angående tullverkets utgiftsstat. Dessa erinringar hade under diskussionen vid nämnda riksdag försökt vederläggas, men ännu qvarstode de ovederlagda, efter hvad tal. ansåg. Tal. framställde ett par anmärkningar angående tulltjenstemännens löneförmåners fixering, samt framdrog den omständighet, att, oaktadtalla regleringar inom tullverket, tulltjenstemän finnas, hvilkas löneförmåner utgå efter samma norm, som var rådande för 30 år sedan: Tal ansåg det ej vara så rätt att borttaga all slags särskild belöning för tulltjenstemäns nit och skicklighet. Detta borttagande kan leda dithän, att beqvämlighet blir tulltjenstemannens förnämsta syftemål. Tal. ville dock ej lägga den nuvarande tulltjenstemannapersonalen till last, att den ej, utan förväntan på särskild belöning, stode allmänheten till tjenst på ett tillfredsställande sätt; men det kunde aldrig skada, om tjenstemannens a intresse ginge hand i hand med oppptandet af hans tjenstemannaskyldigheter. al. hyste tvifvelsmål huruvida det vore nödvändigt att bibehålla departementschefsbefattningarne i tullstyrelsen och -tulldistriktschefsbefattningarne i landsorten. Man hade sett huru af arbete och ålder eller andra orsaker utslitna personer kunnat till dessa ep befordras, och det vore således ej att undra på, det man allmänt ansåge dessa platser onödiga. Tal. ville ej fonem framdragandet af exempel illustrera hva an ofvan anmärkt, helst som hvar och en lätt kunde skaffa sig bevis på sanningen af hvad han sagt. Tal. slutade med anhållan, att hvad han nu sagt måtte få medfölja den k. propositionen till statsutskottet. Hr Bennich ville upplysa, att den nya löneregleringen för tullstaten baserats på samma grunder som i Norge. Man vet att i Norge ingalunda sparas på utvägar att begränsa embetsmännens löneförmåner, men stortinget hade dock. ej ansett sig berättigadt att ingripa i den bestämda aflöningsgrunden, såsom föregående talare velat att svenska riksdagen skulle göra. De flesta tulltjenstemännen hade tillkännagifvit sin önskan att ingå på den nya lönestate; ; de få undantag, som härutinnan yppat sig, vore blott att söka bland tjenstemän af gamla stammen, hvilka, enligt naturens ordning, icke länge komme att belasta statsverket. Att man borttagit AR BR kunde tal. ej annat än gilla. Tal. ansåg det dessutom vara förödmjukande för tulltjenstemannen om den åsigt skulle bli allmänt gällande, att hans nit skulle vara beroende af den fördel, han kunde skörda i följd deraf, och hvarken tullverket eller trafiken skulle hafva något gagn häraf. Tal. trodde, att den nya löneregleringen inom tullverket skulle åstadkomma en helsosam cirkulation inom samma verk. Frågan om departementschefernas och distriktschefernas nödvändighet vore i den k. propositionen — såsom tal. trodde — nöjaktigt besvarad. Om det vöre exempel på, att till beklädande af dessa platser utsetts olämpliga personer, vore detta dock äfven, tyvärr, fallet med besättandet af andra poster inom statsverket, men icke blefve deraf följden, att dessa platser vore onödiga. Gretve C. G. Mörner ville påminna om, att inom den enskilda ekonomien ofta den åsigt vore rådande, att man med sitt eget intresse borde förena deras, hvilka vore i ens tjenst. Tal. trodde ae rändes att staten borde handla efter denna igt. Andra kammaren. Sedan . vid sammanträdets början det val till statsrevisorer blifvit förrättadt, för hvilket redogörelse blifvit lemnad på annat ställe i tidningen, och K. M:ts propositioner, ang. postoch tullverkens utgiftsoch aflöningsstater för år 1870 blifvit till vederbörligt utskott remitterade, föredrogos och biföllos statsutskottets utlåtanden JV 6—11 tillstyrkande bifall till K. M:ts propositioner, ang. försäljning af den till. regementsskrifvarebostället vid Helsinge regemente Norrbyn hörande andel i laxfisket Hofdan i Ljusne elf; i fråga om skattefrihet för Tärnafors. lappskoleboställe och Laxnäs kapellpredikantsboställe i Westerbottens län; ang. afsöndring från kronohemmanet :!; mantal JV 2 Föra på Öland af plats för en folkskolebyggnad med tillhörande tomt och planteringsland; om försäljning af kronans till landtmäterikontor hittills begagnade hus med tillhörande tomt i Wisby; ang. jordafsöndring från fanjunkarebostället Stoby vid Skånska husarregementet, för Stoby församlings kyrkas och skolas behof; samt ang. afsöndring af jord från ryttmästarebostället Silfåkra vid Skånska husarregementet, för anläggning af kyrka med kyrkogård, samt sockenstuga och fattighus åt Kellna församling... Endast i afseende å den förstnämnda propositionen fördes en kort iskussion mellan hr Reuterkrona, som önskade nedsättning i det för ifrågavarande fiske af utskottet föreslagna minimipris, samt hrr Sven Nilsson, Carl Ifvarsson, Björck och Staaff hvilka försvarade utskottets förslag. Derefter EC och bifölls samma utskotts utlåtande JV 12, afstyrkande K. M:ts proposition i fråga om upplåtelse under ständig hestetoingar rätt af åtskilliga lägenheter å Kungsörs kungsladugård. Beslutet föregicks af en diskussion, under hvilken hrr frib. Ugglas, Reuterkrona och Liljenmarck talade för K. M:ts proposition, den sistnämnde anförande såsom skäl, att fattiga personer borde sättas i tillfälle att erhålla besittningsrätt å de ifrågavarande lägenheterna. För utskottets förslag yttrade sig hrr Carl Ifvarsson och Kallstenius, hvilken senare fäste uppmärksamheten derpå, att fråga icke vore om annat än att skaffa, ingalunda fattiga, personer de förevarande lägenheterna för att sätta dem i stånd att derstädes bygga begärliga sommarboställen; hvilka dock troligen i en framtid blefve bebodda af fattiga personer, hvilka komme att ligga kommunen till last. Vidare RR och bifölls samma utskotts utlåtande n:r 13, afstyrkande frih. v. Schultzenheims motion, angående befrielse för augmentshemman inom Kungsörs fögderi från dagsverkslösen. Motionären utvecklade de skäl, som förmått honom att framlägga sin motion, hvars utarbetande kostat honom tvenne år, och inskränkte sig till att protestera mot den utgång han förutsåg att saken nu skulle få. Hr Sv. Nilsson yrkade afslag å utskottets förslag. Derefter bifölls samma utskotts utlåtande n:r 14, afstyrkande hr Jöns Olssons i Nordanå motion, ang. utgörande af arrendespanmålen från akademi-prebendehemman, sedan motionären gifvit tillkänna, att han ämnade inkomma a av TAG