Aftonbladet – 15 februari 1869, sida 3

4. OU: Wallenberg. Räitegångsoch Pollssaker. Mordbranden vid Waärhulta. Såsom vi i fredagsbladet omnämnde har förre maskinis:en vid Wärhulta ångsåg P. J. Eriksson, hvilken på senare tiden varit anställd vid tsatens jernvägar, frecagen den 29 Janusri blifvit häktad vid Liljeholmen invid hufvudstaden, der han hade sin vistelseort, på angifvelse att natten till den 30 Juni 1866 hafva anlagt mordbrand vid Wärhulta ångsåg, tillhörig brukspatronen F. W. Grubb, och belägen i Westermo socken, Wester-Rekarne härad af Södermanlands län. Kort efter sedan nämnde ångsåg nedbrunnit, hölls derom en långvarig ransakning inför Wester-Rekarne häradsrätt å tingshuset i Eskilstuna, dervid så graverande omständigheter förekommo mot såväl ofvannämnde maskinisten Eriksson som mot egareu Grubb, att ombudsmannen för länets brandstodsbolag, magistratssekreteraren E. Agren, fann sig befogad att mot dem inför rätten göra öppna påståenden, hvilka ej ens tillbakavisades af de båda misstänkte. Någon bevisning kunde likväl ej åstadkommas, utan nödgades brandstodsbolaget till Grubb utbetala försäkringssumman 65,317 rdr 45 öre. . Brandstodsbolaget vidtog likväl omedelbart den fvälbetänkta åtgärden. att. i länskungörelserna och länets tidningar utfärda tillkännagifvande derom, att en belöning af 2000 rdr utlofvades till den, som kar lemna sådana upplysningar att: fullständigt varder utredt genom hvilken eller hvilka personer nämnde ångsåg blifvit antänd,. Två år — på dagen den 29 Januari — efter denna kungö.frelses utfärdande har maskinisten Priksson blifvit af sin svärfader angifven såsom dellaktig i mordbrapden och häktades, såsom of van är nämndt, samt affördes till kronohäktet i Eskilstuna tisdagen den 2 dennes. I bäktet dhar han besökts af polismästaren i Eskilstuna borgmästaren Hallström, hvilken jemte bevakningsbefälhafvaren Nordin lyckats förmå den brottslige att sistlidne måndag inför roliskammaren aflägga fullständig bekännelse, med anledning hvaraf från kronofogdekontoret i orten utfärdades häktningsorder för Grubb, hvilken af kronobetjeningen anträffades i Arboga sistlidne onsdag, der han blef gripen och insattes påföljande dag i Kkrönohäktet i Eskilstuna. Extra ting kommer för vida e rannsakning att hållas instandande fredag å tingshuset i Eskilstuna. Det vid polisförhöret förda protokoll var af följande lydelse: Utdrag af protokoNet, hållet vid oliskammaren i Eskilstuna den 8 ebruari 1869. S. d. Anmälte borgmästaren 8. A. Hallström att sedan han på förmiddagen denna dag å härvarande kronohäkte besökt för mordbrand af ångsågen vid Wärhulta säteri i Westermo socken häktade maskinisten P. J. Eriksson och med honom uti bevakningsbefälhafvaren Nordins närvaro haft ett längre samtal i ändamål att förmå Eriksson, hvilken hittills envist förnekat all vetskap om elåens uppkomst, att afgifva en sannfärdig bekännelse, och bemälte Nordin nu på eftermiddagen för hr borgmästaren anmält, att Eriksson vore beredd att bekäpna sitt brott; så hade hr borgmästaren utsatt förhör att nu hållas med Eriksson vid poliskammaren för att få hans bekännelse i poliskammarens protokoll Opptf enad. Med anledning häraf förekallades nu ofvanbemälde P. J. Eriksson, hvilken efter erbållen föreställning att noga tala sanning afgaf följande bekännelse: att han från det timmersågningen börjades vid Wärhulta varit anställd som maskinist vid dervarande ångsåg mot aflöning under de två första åren af 60 rdr i månaden och fri bostad vid herrgården samt kost vid egarens hr F. W. Grubbs eget bord, men det tredje året bebott en stugubyggnad belägen helt nära intill sågen och haft eget hushåll, som förestods af flickan C. 8. Lund. med hvilken ban vore gift. I början af våren 1866, då sågen någon tid icke hölls i gång, hade Eriksson en helgedag varit bjuden till middag hos hr Grubb, och strax efter middagen hade på kontoret under samtal med Grubb Eriksson frågat om icke det vore skäl att till läkter såga en större stapel brädbakar, som lågo invid sågen, då Grubb, som öres besvarat frågan, yttrat till Eriksson: Hvad skall man sedan göra af sågen, då sågningen är slutad? Eriksson gaf härpå till svar: Det är icke godt att säga det; ty det är icke lätt att sälja sågen numera. Jo,, inföll Grubb, det är så godt att göra här som de göra i Göteborg; tända eld på alltihop,, hvarpå Eriksson genmälte, ,men man kan då ställa sig i olycka — Grubb tog nu fram prandförsäkringshändlingarne för att efterse till hvad belopp sågen var brandförsäkrad, hvarefter han uppgåf beloppet, som Eriksson ville minnas till 35,000 rdr, under yttrande att sågen var lågt försäkrad. i; Omkring fjorton dagar före midsommar, då ar betarne voro sysselsatte att göra rent på backarie omkring sågen befallde Grubb Eriksson att låta bärwin uti eldrummet på sågen alla brädstumpar och allt torrt virke med uttrycklig tillsägelse att det icke fick användas till bränsle under sågninför som sedermera, efter någon tids uppehåll, blott ortgick uti tre dagar, utan skulle dertill användas annat, surt virke, som låg invid väggen till sågen. — Eriksson förstod genast meningen med hopsamlandet af det torra virket eller att det skulle användas vid antändningen af sågen. Då, på den första af förenämnde trenne dagar, sågen sattes i gång, kom Grubb ner och tillsade både Eriksson och inspektor Löfgren att den större slangsprutan, som var placerad under trappan till öfre botten i sågen, skulle bäras upp till den från sågen temligen aflägset belägna herrgården för att der begagnas till vattning af blommor, hvilket dock icke verkställdes i anseende till inspektor Löfgrens bestämda förklarande att sprutan borde vara vid sågen så länge sågningen fortgick, dock lef, sedan Grubb anmärkt att spånor och skrä föllo i sprutan under sågningen, sprutan på Löfs grens tillsägelse flyttad från sågen till den längst borta varande gafveln af huset, der Erikssons bodde. — När Grubb vid samma tillfälle gick uppför trappan till öfre botten i sågen och såg en hop der hoplagda torra läkter, dem han passerade förbi, yttrade han tyst till Eriksson, med käppen pekande på läkterna: Dessa kunna passax, eller dessa blifva bra, menande vid påtändningen. Måndagen i den veckan, då sågen brann (bvilket inträffade på fredagen), under det Grubb och Eriksson gingo från sågen till herrgården, yttrade Grubb till Eriksson, att som len skulle antänlas, så vore det nödvändigt att flickan Sofia Lund 108 Eriksson aflägsnades och bortskaffades, hvarrid Grubb föreslog att hon skulle föras fill Stockolm, dertill Eriksson också samtyckte såvida srubb ville lemna penningar till resan, med anedning hvaraf Grubb då lemnat Eriksson 100 rdr, om skulle hetas vara lån, och skref Grubb sjelf tt bref till grosshandJaren Kjellin i Stockholm ngående hennes emottagande, hvarefter hon föredd med brefvet begaf sig på väg åtföljd af Erikson till Arboga, derifrån hon vidare nå ångfartyg ärdades till Stockholm, förklarande Eriksson att ågningen de omnämnda sista elle, mc Ir fra nedgt RA