Aftonbladet – 13 februari 1869, sida 3

öfriga omkostnader för tullverket. Dagens sammanträden. Första kammaren. Från statsutskottet hade inkommit utlåtanden: n:r 6, angående k. proposition om försäljning a! Norrbyns del i laxfisket Hofdan i Ljusne elf; na 7, angående k. proposition om skattefrihet för Tärnafors och Laxnäs; mn:r 8, angående k. proposition om jordafsöndring från Förn på Öland; n:r 9, angående k. proposition om försäljning af landtmäterikontorets husi Visby; n r 10, angående k. proposition om jordafsöndriog från Stoby fanjönkarebostalles nr 11, angående k. proposition om jordafsöndring från ryttmästarebostället Silfåkra; hvari tillstyrkts bifall till nämnda k. propositioner, Kammaren biföll utskottets förslag. De k. propositionerna om Kungsörs kungsladugård, augmentshemman inom Kungsörs fögderi, arrendespanmålen från akademiska prebendehemman, kungsgården Hjelmhult, hr Ridderstads motion om utdelande af riksdagstrycket åt hvarje kommun inom landet, hr Hazelii om lån för laga skiften i Vesterbottens och Norrbottens län, samt hr Ola Månssons om anslag till sjön Vesans uttappning, hade deremot statsutskottet afstyrkt bifall till, hvilket äfven blef kammarens beslut, efter en kort diskussion angående hr Hezelii motion, hvilken mu:ionären sjelf samt hr E. V. Almqvist dd men hvarå friberre af Ugglas yrkade afslag. Kr Propoitibnerna om statsänslag dels till beredande af arbetsförtjenst åt de nödlidande i Kronobergs, Kalmar och Jönköpings lön, dels till undsättning åt nödlidande delar af riket, tillstyrkta af statsutskottet, beviliades af kammaren. Andra kammaren. Sedan de här ofvan nämnda k. propositionerna blifvit aflemnade, föredrogos de sedan förra sammanträdet på bordet hvilande motionerna af hrr Uhr och Hedlund, den förres om ändring i riksdagsordningen, och den senares angående omarbetning af tryckfrihetsförordningen. Båda remitterades till konstitutionsutskottet, sedan likväl remissen, hvad beträffar hr Hedlunds motion, blifvit föregången af en ganska intressant diskussion, rörande det genomgripande ändringsförslaget, för hvilken tiden nu icke tillåter oss att redogöra. skåla LITTERATUR TIDNING fuxzehåll: Tidskrift för hemmet. — Nyström, Biblisk ordbok. — , Danska tidskrifter. — Litteraturoch konstnotiser. Tidskrift för Hemmet. Tionde årgången. Sjette häftet. En tidskrift af allmänt bildande innehåll, som fått upplefva och afsluta sin tionde årgång, har på senare tid ingalunda varit en vanlig företeelse inom vår litteratur. Flera af de förtjenstfulla tidskrifter, som under de två sistförflutna årtiondena hos oss börjat utgifvas, ha efter en temligen kort verksamhet i följd af missgynvande omständigheter tvupgits att upphöra. För närvarande lida vi emellertid, som bekant, ingen brist på med kraft och framgång redigerade tidskrifter, bland hvilka ett framstående rum tillkommer Tidskrift för Hemmet, som nu i det nyligen utkomna sluthäftet för år 1868 anmäler till prenumeration sin elfte årgång. Tidskriften, tillegnad Nordens qvinnor,, sätter såsom sitt hufvudsyfte att i moraliskt, intellektuelt och socialt hänseende inverka höjande och förädlande på qvinvan och bemmet, samt genom dem på samfundet; och hoppas vin, tilllägger redaktionen i sin anmälan, att tidskriften i detta sträfvande skall kunna påräkna medverkan af hvarje upplyst och ädelt tänkande man och qvinna. — Äfven Vvi för vår del instämma af hjertat i redaktionens här uttalade förhoppning, Såväl det ädia i tidskriftens syfte som det i allmänhet talangfulla och lyckliga sätt, hvarpå den hittills. arbetat för sitt måls förverkligande, göra den förtjent af välönskningar från alla dem, som med RA följa det offentliga tankeutbytet rörande hemmets, uppfostrans, familjelifvets vigtiga angelägenheter. Särskildt påpeka vi det löftesrika uppslag i praktisk skandinavism, som föreligger i tidskriftens bemödande, att genom meddelande af uppsatser från manliga och qvinliga medarbetare i Norge och Danmark bland sina läsare sprida kännedom om brödraländernas kulturförhållanden i olika riktningar. Bland medarbetare från Norge räknar tidskriften den berömda författarinnan Magdalene Thoresen. På grund af en särskild omständighet är det senast utkomma häftet af tidskriften egnadt att ådraga sig en synnerlig uppmärksamhet. Redaktionen har nemligen funnit sig uppfordrad att här i korthet redogöra för tidskriftens ställning till den fråga, som bland alla de frågor, hvilka uppröra vår samtid, är den betydelsefullaste och mest omfattande: den reiigiösa frågan. Hvad är den svenska qvinnans uppgift med afseende på dagens religiösa stridigheter?, är den fråga, som uppkastas och besvaras. Anledningen, hvarföre detta ämne just nu i Tidskrift för Hemmet bringas på tal, är en i sitt slag rätt karakteristisk, och kan, jemte åtskilligt annat på senare tid, tjena att ytterligare illustrera täpkeoch stridssättet inom det läger, der man mindre än önskligt vore synes betänka, att det sanna kristliga sinnelapet fordrar andra och kraftigare bevis för sin tillvaro än att tidt och ofta orda om motståndarnes kristendomsficndtlichet och sin egen fromma, kristligt sinnade själsbeskaffenhet. Waäktaren, Tidniop för Stat och Kyrka,