Aftonbladet – 13 februari 1869, sida 2

UVLUUIRN At Ve Reste — Milarebanken har nedsatt räntan å lån banken till. 5!l, proc. Till så låg ränta hafva anklån här på platsen aldrig förut lemnats,säger psala-Posten. Ret — m-—— Då justitieombudsmannen i sin embetsbeättelse talar om de senaste gatuoordninarne i Stockholm, beklagar han i främsta ummet, att tillsynen öfver det uppväxande lägtet icke samvetsgrannare och allvarligare iandhafves i hufvudstaden. Detta erinrar ss om ett yttrande af N. Dagligt Allehanda en artikel om samma oordningar, i hvilken ittrades, att respekten för lag och ordning edan borde inpräglas i folkskolan, men att letta hos oss på ett betänkligt sätt försumnas. Detta har synts oss vara en något vård tillvitelse mot hufvudstadens folkskolor, vilkas utmärkta skick samt jemna och raska utveckling borde utgöra ett glädjeämne ör hufvudstadens invånare, liksom det utgör n anledning till förundran och beundran för rämlingar, som besöka oss. Vi ha erfarit, att med anledning af ifrågavarande indirekta illvitelse en noggrann undersökning blifvit företagen för att utröna, om och i hvad mån folkskolebarnen deltagit i nämnda gatuuppträden. Till följd af uppmaning från folkskoleinspektören ha lärarne och lärarinnorna sorgfälligt. undersökt hvilka af barnen, som de ifrågavarande dagarne varit ute på gator och offentliga platser och huru de dervid betett sig. Det har dervid visat sig, att den:. i skolan inhemtade känslan för ordning, skick I och anständighet mäktigt gjort sig gällande hos barnen och att de till följd af denna anda och känslan för skolans heder fört enl ganska stor kontroll öfver hvarandras upprande. Härtill bidrog utan tvifvel den omständigheten, att inom hvarje folkskola på förhand hölls ett lättfattligt föredrag öfver betydelsen af den stundande högtidligheten, hvarjemte lades barnen på hjertat, att icke genom oskick ohelga den nationella festen. Det har med ganska stor tillförlitlighet blifvit utrönt, att endast tvenne folkskolebarn under de ifrågavarande dagarne gjort sig skyldiga till ett klandervärdt uppförande: en gosse i Adolf Fredriks skola, som sällat sig till folkhopar, hvilka utslogo fönster vid Hamngatan, och en förut för vanart känd lärjunge i Jakobs och Johannis folkskola. hvilken deltagit i oordningarne efter aftäckningshögtidligbeten. Detta är ju ett ganska märkligt och betecknande förhållande, då man vet, att antalet af barnen i hufvudstadens folkskolor uppgår till omkring 6000. Vi anse oss böra meddela ett utdrag ur den skrifvelse, hvarmed förste Järaren vid Klara folkskola besvarat folkskoleinspektörens till honom ställda förfrågningar i ämnet: Med anledning af Eder framställda förfrågan, huruvida icke en och annan af lärjungarne vid Klara folkskola möjligen kunde anses hafva på något sätt deltagit i de beklagliga uppträden, som förefallit på eller i närheten af Carl XIII:s torg under de sista dagarne af November månad, får undertecknad, under bjertligt beklagande, att någons.n en misstanke af så svår beskaffenhet kunnat uppstå mot vår i öfrigt så väl ansedda och omtyckta skolungdom, bifoga några upplysningar, som torde gifva antagligt stöd åt den bestämda försäkran, som jag af nit för sanningen och skolans anseende anser rig uppfordrad att afgifva, nemligen att ingen enda af vår skolas lärjungar kan anses hafva gjort sig skyldig till minsta förseelse vid nämnda tillfölle. Jag har inhemtat upplysningar af personer både inom och utom skolan, af föräldrar, m. fi. Vid det förhör, som bland annat anställdes med lärjungarne sjelfva, befanns, att nästan ingen besökt torget dagarne före festdagen, men deremot nästan alia vid sjelfva högtidligheten den 30 Nov., men af dem de allra flesta i föräldrars eller äldre anförvandters sällskap. Nu synes det väl föga troligt, att barn, som alltifrån första stunden, då deras undervisning började, allvarligen tillhållits, att icke allenast under lektionstimmar och lofstunder i skolan, utan äfven vid gåendet till och under den vackra årstiden från folkskolorna föregående vid faders och moders sida, vid en sådan och oväsen, än mindre att deltaga i de ännu mera klandervärda oordningar, hvilka vid meranämnda tillfälle beklagligtvis lära förefallit. Och när nu dessa barn, som vid tillfället .råkat sina ensamt gående kamrater, med en mun vittna, att dessa ej heller begått någon handling, som kunnat ge anledning till ringaste missnöje, så vågar jag, med den kännedom om ungdomens anlag och tänkesätt, jag under en längre tjenstgöring i folkskolan haft tillfälle inhemta, med all trygghet gå i borgen för, att ingen förebråelse i detta hänseende rättsvisligen kan riktas mot vår skolas ungdom. Personer, som älska folkskolan och at intresse för denna dyrbara pulsåder för nationens sanna och friska lif följa henne med uppmärksamhet, berömma allmänt, så vidt jag kunnat uppfatta, den goda anda, den stränga, regelmessiga ordning, den ITydnad, den stillhet, den anständiga glädje, som här utmärker lärjungarne. I de spådare åren handledas barnen af nitiska, bildade lärarinnor, som med ungdomligt deltagande söka ersätta den ofta bristande — eller åtminstone bristfälliga — modersvården. Den förädlande inflytelse, som denna handledning utöfvar på lärjungarnes hela själsoch karaktersutveckling, gör, att man numera endast ytterst sällan hos de halfvuxne yngI lingarne återfinner den anda af råhet, de vilda. ! tygellösa seder, det sjelfsvåld och votsighet, tagas, uppföra sig sedigt och anständigt, — skulle, nationalfest som denna, vara sinnade att föra skrik ifrån skolan, och vid de utfärder i det fria, som