AB VII OMVIS VVD ONUUV VIRVV AT JIGHUS IODVERY I plats. Nämnde såg, anlagd för några få år sedan, eges till hälften af köpmannen Gun-itrum från Hamburg, hvilken tillsläppt alla penningar för sågens anläggande, och den andra hälften innehafves äf konsul Scherman, hvilken äfven var disponent för sågen. Både Scherman och Guntrum befunno sig på Sol-Ilefteå marknad, der de under tvenne dygo hade bott tillsammans i ett rum uti tingsI huset. Marknaden bivistades äfven af disponenten för Kramfors sågverk, Robert Bagge -I samt hans son, mot hvilken sistnämnde ScherIman anses hafva hyst agg, emedan han trott latt John Bagge skulle blifva disponent vid I Nyvik. ) Hr Guntrom med fru skulle den 28 Januari, samma dag då dådet utfördes, resa Ifrån marknaden tillsammans med den äldre Ihr Bagge. En stund förut hade Scherman Toch hr Guntrum samtalat, och hade ScherIman då frågat Guntrum, om denne icke ernade följa med till Nyvik, men fått till svar, att hr Guntrum skulle ditkomma påföljande dag, då de skulle öfverlägga om sina gemensamma affärer. Disponenten Robert Bagge bodde på Hallsta gästgifvargård och dit begaf sig sonen John Bagge strax efter klockan 10, för att taga afsked af fadren före dennes och hr Guntrums afresa. Anländ till porten mötte hr John Bagge Scherman, som yttrade: Hör du John, jag har några ord ått tala med dig rörande min familj i Guntrums närvaro. Ni drifver här ett spel som totalt kommer att ruinera mig och de mina. Hr John Bagge skulle härtill genmält: Jag vet ej af något slags spel; men efter hr Scherman önskar, är Jag beredd att höra. Men hvart skall jag gå? Scherman bad honom komma upp på det rum, hvarest han ochj. Guntrum bodde tillsammans, och dit han nyss förut bedt hr Guntrum komma. Hr John Bagge sökte nu upp hr Guntrum, I. och frågade denne, om han borde besöka . Scherman, hvilket hr Guntrum tillrådde, under yttrande: Jag går in förut; kom strax efter mig. Uppkommen i det nämnda rummet innan: för tingssalen, der Scherman och hr Guntrum l: förut befunno sig, stannade hr John Bagge straxt innanför dörren. Vid ett bord i rummet satt en brädgårdsinspektor vid namn Magnus Persson och uppräknade penningar. Hr Gunotrum aflägsnade sig några minuter, för att begifva sig till den äldre Bagges bostad i grannskapet, och derstädes hemta mera penningar, enär han hade dessa i förvar hos honom. Under tiden, medan hr Guntruwm ) vär borta, gick Scherman fram och tillbaka : på golivet, tagande sig emellanåt ett glas vin. s Slutligen yttrade han till John Bagge: Det liv dag, God förde dig i minls j I väg. På detta sätt ställer du mig och min familj på bar backe, och du får endust ansvara inför ditt samveten, hvarpå John Bagge skulle invändt i lugn ton: Jag har ej gått ll avdra vägar än dem mitt samvete bjudit mig fe och hvilka jag kan ansvara för ioför hvar ic man. . S Hr Guptrum kom pu åter in och satte sig 1 i ect sof 1, hvarpa Sch itven inbjöd John Bagge att sitra ned, hvilket han ock gjorde. Framför nämnda soffa stod det bord, vid hvilket Magnus Persson räknade pengarne. Härmed drog ännu ut en stund, emedan hr Guntrum för andra gången för några minuter måste begifva sig bort, för att ytterligare hemta 700 rdr, å hvilka Scherman utfärdade qvitto. (I brefvet upplyses icke, om samtliga de af Guntrum lemnade och af Persson uppräknade penvingarne lemnades till Scherman, men det kan förmodas att så var, samt att penningarne skulle användas för Nyviks sågverk). Hedan Persson ändtligen afslutat uppräk-: nandet af penningarne, gick han ut, och nu lf stängde Scherman dörren efter honom. Hrlj Guntrum yttrade derpå till Scherman: Du li har bedt John Bagge komma hit, emedan du hade något att tala med homom i min 1 närvaro; jag vet egentligen icke hvad du kan 1 hafva att säga honom, men jag är beredd lr att höra nu f Scherman framtog då ett papper ur sinj: annoiationsbok, hvilket han kastade på bor-t 4 C Y f OR PD det, yttrande: Läs det der,, hvilket synbarligen skedde för att afleda uppmärksamheten. Bagge bockade sig ned för att se på papperet och Gurtrum sträckte ut handen för att taga detsamma, utan att observera Shermans rörelser, då i detsamma en knallhatt afbrann. lr Nu observerade båda sin fara. Scherman 1l stod framför dem med revolvern i handen. li Hr Bagge vari begrepp att rusa på honom, j då andra skottet brann och träffade Baggeili armen, bvarefter Sherman böjde sig något tillle höger, nu riktanderevolvern mot Guntrum, som hastigt från soffan, på hvilken han satt, hu-lc kade sig ned under det framför soffan stå-Å. ende bordet. Scherman, som stod på andra ll sidan om detta, böjde sig också ned, för att lr under bordet skjuta på Guntrum; men denne lr lyckades dervid få fatti Schermans ben samt s sökte rycka honom baklänges. Under dettalc brottande famlade Scherman med pistolmynningen mot hufvudet pa Guntrum, men i rätta )t ögonblicket, innan Schermån hann aflossa lr skottet, lyckades hr Bagge fatta tag om hans lt högra army, med hvilken pistolen fördes, samt 1 nedtryckte Schermans hand med det derafl, omslutna mordvapnet så hårdt mot golfvetls och omslöt Scherman så kraftigt, att denne l ej kunde röra sig ur stället. ) Guntrom rusade dervid upp och ut samt l tillkallade folk, då länsman Sjödin kom till-)1 städes jemte hr Bagges far, som lyckades rycka revolvern från Scherman, hvilken fortfarande qvarhölls i samma ställning af John Bagge. Sedan mordvapnet blifvit Scherman fråntaget, tilläts han reså sig upp. Derunder yttrade Scherman: Det här är slutet, hvartill John Bagge svarade: Ja, detta är slutet — det skulle alltså komma derhän. Vi kunna förbigå brefvets öfriga innehåll. Scherman har otvunget erkändt dådet. Lyckligtvis är den skada hr John Bagge erhöll i armen ej at svårare beskaffenhet, än att han inom några dagar torde vara alldeles återställd. Kulan inträngde ej i armen, utan snuddade endast utefter densamma. a rn rm rss son vad ;