Aftonbladet – 9 februari 1869, sida 2

— Universitotsseder i England. Ur ett bref från London meddelar Fedrelandet följande: Ni torde kanske minnas, att det för omkring trettio år sedan vid universitetet i Cambridge fanns en ung man vid namn Sylvester, en jude, som med ovanlig utmärkelse tog de högsta akademiska betyg i matematik och filosofi, men måste lemna universitetet, emedan det erfordrades att han för att mottaga sin akademiska hedersgrad skulle aflägga ed på de 39 artiklarne, d. v. s. bekänna sig vara kristen. Mr Sylvester måste derföre åtnöja sig med att bli professor i London, hvars universitet är fritt, så att akademiska grader kunna utdelas ät bekännare af hvilken religion som helst, men till följd af sin ungdom och kanske tillika, af sin frihet icke åtnjuter samma anseende som de gamla stränga universiteterna i Cambridge och Oxford. I dessa dagar har ett dylikt fall inträffat i Cambridge. Den unge mr Numa Hartog, en jude, tog med utmärkelse graden såsom senior wrangler i classics and mathematics och borde nu för att bli officielt utnämnd gå ed på de 39 artiklarne, hvilket man visste att han icke skulle göra. Den akademiska senaten sammanträdde derföre, och ehuru en högt stående medlem förklarade, att så länge han lefde, skulle ingen jude få akademisk grad vid universitetet i Cambridge, beslöt man dock att suspendera regeln till förmån för mr Hartog, så att nu för första gången en jude är senior Wwrangler i Cambridge. Det är ännu endast ett undantag, men ett prejudikat, och ett prejudikat har stor makt hos 08s.