Aftonbladet – 4 februari 1869, sida 3

i sätt, hvarigenom enskild besparing svårligen kun nat ske, och associationens gemensamma egendon ligger i lager, under dåliga konjunkturer svåra at realisera, samt i materialier och verktyg, nödiga för framtida arbeten. Följaktligen är skilnader mellan en arbetslös arbetare, hvars förutvårande besparingar t. ex. insatts i någon räntegifvande kassa, och en arbetare, hvars besparingar ligga .i svårt realiserade lager, snarare til deh förres fa vör än till den senares. Skulle nu emellertid dy: likt, så att säga, tvångsarbete behöfva upprepas flera gånger, så leder detta slutligen till alltför stora lager, i hvilka associationens möjliga. vinst ligger och hvilka lager, om de behöfva realiseras för att skaffa mynt, ovilkorligt lemna enorma förluster. Dessutom kan lätt inträffa, att emellan arbetarne någon meningsskiljaktighet uppstår, som icke är gynnsam för arbetare-associationers utveckling. Vanligen uppkomma olika åsigter öm hvem som skall vara ledare af det hela. Denne får ofta erfara svårigheten af att vara primus inter pares,, och skulle bland arbetarne något brushufvud eller en intrigör. finnas, hvilket lätt händer, så kan man nästan påstå, att ledandet till ett gynnsamt resultat blir en omöjlighet. Men, säger man, Aftonbladet eg att utan förut samladt kapital ingen tillverkningsförening kan sättas i verket. Tydligen icke. Dock får man med afseende. på detta kapital icke tänka på betydligheten deraf i förhållande till arbetarnes ställning, utan i förhållande till den affär, de ämna bedrifva. T annat fall kommer man att stå sig mycket illa vid tillfällen af ofvan beskrifn brydsamma konjunkturer. SE I öfrigt förekom ett par dagar senare om vinsten i en arbetareförenings handelsrörelse en uppgift, hvilken bör uppmana fill ytterligare försigtighet, så att man ej för sangviniskt bildar associationer. Notisen omnämner, att vid en omsättning af öfver 50000 rdr, en fjerdedel köpts af delegare, som tydligen få hela vinsten och skulle erhålla på denna fjerdedel en utdelning RR Då fjerdedelen af 50,000 rdr utgör 12,500 rdr, så visar det en nettovinst af 500 rdr; det vill säga, om-0 tningen uppgått till öfver 50,000 rdr, en rka 1 proe.! Skulle någon utdelana omständigheter ske, vore det slokhet, ty ett prisfall på någon artikel af be gare omfång såsom kaffe eller socker eller nägon annat tillfällig oförutsedd förlust bortsopar hela vinsten. Insändaren bar önskat fästa uppmärksamheten vid dessa omständigheter, på det att man icke måtte genom arbetares inledande i en mängd associationer, utan att arbetarne ega insigt om alla skäl emot lika väl som för dessa associationer, draga dugliga karlar från deras nuvarande platser och skapa konkurrenser, hvilka, utan nytta för arbetarne sjelfva, bidraga att öka förut betydande svårigheter för vårt Jänds yrkesmän. Så alimänhet torde kunna uppställas såsom regel, att om en arbetare har en anställning, som gifver honom utkomst och måhända genom hushållsaktigt lefnadssätt tillfälle till hopsparande af någon penning, som insättes i sparbank eller dylik inrättning, så är en snar lning att föredraga framför risken af egna företag, hvilka ju alltid äro något övissa till sina resultater. —Skulle då arbetare-associationer alls icke kunna inrättas med utsigt fill frångång? Utan tvifvel kunna de så; men insändaren anser det vara nödigt att noga välja passande yrken. De,som drifvas mest fabriksmessigt, äro oftjenligast, ty de fordra största kapital och. ofta. kreditförsäljning. Denna senare omintetgör möjligheten af liflig omsättning, hvilken tillikå med möjligast minsta risk af dyrbara lager måste vara grunden för alla affärer, som bedrifvas utan större kapitaltillgång. Inrättandet af fölkbanker, der den mindre yrkes-, mannen kan få (go mot viss säkerhet, bör otvifvelaktigt följa arbetare-associationerna, och är Tyskland -sannolikt. det land, som företrädesvis kan tjena som exempel vid ordnandet af. arbetarnes angelägenheter. N :