Frisendahl, norrl., och A. Pålson, icke tillhörande någon nation, f Medico-ful. examen af E. Södergren, A.G. Hall! ström, gestr,-hels., S. A. Lund, vestm., C. N. NilsI son, göteb. i — Teolögico-fil. examen af J. Wedberg, upl., A,l! Karlen, A. H. v. Zweigbergk, vestg., G. Asplund, ! söderm., A. B. Lundblad, smål., J. H. Sjöblom,j göteb., J. P. Nordbäck, verml., J. Arbman, norrl. ! . — Af Svensk Författningssamling har i dag utkommit n:r 84, innehållande: K. M:ts förl mn e regic mente för städernas allmänna brandstodsolag. — Priset å bomullsgarn har af de flesta fabrikanter i Göteborg blifvit, till följd af rådande! fortfarande stegring i utlandet, ytterligare höjdt; med 50 öre pr bundt, om hvilken åtgärd jemväl åstkilliga fabrikanter på andra orter förenat sig. Priset på väfuader har i sammanhang härmed ätven blifvit höjdt med 1 öre pr fot. å d 1 1 j j f — Göteborgstulluppbörd. uppbörden har från årets början till den 1 Febr. utgjort: i 1869. 1868. i Rdr 344,021: 80. 134,923: 99. :: Den betydliga förökningen i år mot förlidet år beror derpå att skeppsfarten innevarande år ej var. rit afbruten. i — Göteborgs sjöfart. Under loppet af sistl. Januari måuad anlände från utrikes orter 3ö fartyg, af hvilka 22 voro svenska, 4 norska, 4 EL Wales 2 danska, 2 preussiska och 1 från Nya Syd-! (es. — Hormkurs. Det i konkurstillstånd försatta grossbandelsbolaget Alex. Keiller komp. har till i Göteborgs rådhusrätt inkommit med boförteckning, som utvisar: tillgångar (ntom osäkra fordringar 282.156: 49) 1,089,355 rdr 90 öre, deraf 314,056: 67 fastighetsvärde; skulder (utom borgensförbindel-;i ser, som ej till belopp. upptagits) 1,024.383 rdr 79 öre. Bolagsmännens enskilda boförteckningar utvisa: hr Alex. Keiller s:ors: tillgångar (utom 339 j rdr 50 öre osäkra fordringar) 81,234 rdr 15 öre! skulder 2540 rdr 40 öre; hr Alex. Keiller j:ors:: tillgångar 15,939 rår, skulder 19,394 rdr 67 öre. j — Olyckshändelse. : Från Sundsvall be rättar Norrk Korr: Torsdagen den 21 Januar klockan mellan 12 ochI på dagen inträffade den sorgliga olyckshändelsen, att finske arbetaren Jo-! hannes från Waärö socken i Wasa län uder sys-j selsättning med kolning vid Söråkers lastageplats, brändes till döds uti en s. k. mila, endast 23 år: gammal. Den olycklige, som i upprätt stående; ställning nedsjönik i kolmilan ända: till midjan, blef beklagligtvis fastklämd mellan kolveden och måste med trossar om lifvet genom manskap: deri ifrån dragas, sedan han efter många smärtor Ijutit döden. i — Panslavismens helgon. Den helige Cyrillus är slavernas. skyddspatron. Detta helgon lär vara begrafvet i Rom och den! fruktbara. panslavistiska idn har förstått att till och med exploitera vidskepelsens fält för att söka reta de massor öfver hvilka denna ide tror sig kallad att bjuda och. befalla. Sålunda tager den ryska tidningen Golos sig för att till sin publik ställa följande uppmaving, för öfrigt vittnande om mycken politisk fintlighet just nu då den gamla orientaj liska frågan såter i en: ny form kommit på tapeten. Bladet säger bokstafligen: i Den helige Cyrilli qvarlefvor finnasi Rom, i den katolska verldens hufvudstad, och hvem kan säga huru länge det är dem beskärdt: att qvarstanna der i en omgifning, fiendtlig! mot rättrogenheten? Med sorg men utan: ondska påminna vi om detta för hela den slaviska verlden beklagansvärda förhållande. Icke utan längtan, men i största ödinjukhet (sic!) boppas vi uppå en annan, bättre, mera värdig plats för de heliga qvarlefvorna af den bh, Cyrillus! I denna för oss slaver bedröfliga nödvändighet att ihågkomma Rom och det på den tusenåriga årsdagen (26 (14) Februari) af den slaviska apostelns död; se vi en försynense fingervisning, som utpekar för slaverna den rätta vägen för pansiavismens utveckling; vi tro att den h. Cyrilli qvarlefvor äro bestämda att qvarstanna i Rom. så länge tilldess den slaviska verlden icke bereder för desamma ett hvilorum... Hvarzär väl den mark som är värdig att hysa panslavismens arfvedel, qvarlefvorna af alla slavers apostel? Det är just den mark derifrån den helige aposteln utgick till slavernas tjenst, der han först bad för slaverna i den keliga Sofias kyrka (Konstantinopel), der han erhöll sin första kallelse att lära Kristi: ord och der nu Mobamets ord 1egerar... Den hel. Cyrilli qvarlefvor förblifva i Rom? tilldess att den turkiska intoleransens banår är ryckt från hans medfödda residens, der nu Kristi medarbetare föraktas och kränkas Till slnt uppmanar? redaktionen af Golos till en allmän församling den 26 (14) Febr. i Kasanskå Guds-moders-kyrkan för att fira den betydelsefulla dagen, och det under den hel. Cyrilli och Methodii baner. Redaktionen anser dessutom som sin pligt, så slutar Golos, att meddela det hon med tacksamhet mottager anmälanden från alla de personer, som med ord eller handling vilja bidraga att förhöja betydelsen af denna dag. Denna godbit ur den stora panslavistiska tidningen är i sanning förtjent att spridas på alla språk. Vi hoppas också att så sker och att Cyrilli-festen i Petersburg skall. isin mån bidraga att upplysa mensklighetenom huru litet man i czarriket skyggar för att begagna äfven helgonen till redskap för den stora förryskningsprocessen. Behofvet af ett advokatståndi Sverge. I de uppsatser; hvarmed vi för någon tid EL Je Ia SR nr RAL TE BA