Aftonbladet – 2 februari 1869, sida 2

3 URDIJGTIUIGA GA FF 4 KOCHETPA ORUST GUUUITGTIUTALTIR VN. Ditzinger och sadelmakaren OC. F. Fredholm ; ill suppleanter: handlanden Fr. Wiserg och apoekaren ÅA. Bobe:g; inom andra beredningsdistriktet, till ledamöter: iddarhusfiskalen C. Lagcerheim, tapetseraren C. MV. Smidt och kryddkrambandlaren C.J. F. Lindtröm och till suppleanter: fabrikör G. Rahm och abrikör C. E. Hähnel; inom tredje beredningsdistriktet, till ledamöer: kongl. sekreteraren J. Schröderheim, handanden G. Smerling, och till suppleanter: blecklagaren J. W. L. Gundb5erg och fabrikören P. A. Schedin ; inom fjerde beredvingsdistriktet, till ledamöter: najoren D. F. C. af Pontin, majoren frih. J. Beckfries och målaren M. Hörgren, suppleanter ammakaren 4. E. Schuldheis och bleckslagaren A. Granholm; inom femte beredningsdistriktet, till ledamöter ktuarien C. Georgii, grosshandlaren C. H. Grönagen och handlanden J. F. Hambn samt till uppleanter: handlanden F. M. Wallin och advocatfiskalen C. BE. Holm; inom sjette beredningsdistriktet, till ledamöter vagaren C. Pin, guldsmeden C. Nyström och komakaren CO. Dahlgren samt till suppleanter: vokbindaren L. Gagge och vagnmakaren B. Sjöteen 3 inom sjunde beredningsdistriktet, till ledamöce: apotekaren J. Keyser, fabrikören 4. W. iestedt och grosshandlaren C. A. Monten j:or samt till suppleanter: snickaren C. L. E. Benccert och fabrikör F. ÅA. Isoz; inom åttonde beredningsdistriktet, till ledamöer: grosshandlaren G. Fris, varfskamreraren A. Thavenius och handlanden H. L Glassel samt till suppleanter: klockgjutaren J. A. Beckman och handlanden C. D. Barthels. Utan öfverläggning godkändes härefter ett beredningsutskottets utlåtande, hvaruti gjord ansökning af sillpackarne A. Jansson och P. Pettersson om pension vid afskedstagandet af 400 rdr hvardera blifvit afstyrkt. Vid föredragning af beredningsutskottets utlåtande i fråga om förändring af hufvudstadens fördelning i uppbördsdistrikt bifölls likaledes utan diskussion utskottets hemställan, att stadsfullmäktige, i hvad på dem ankomme, medgifva, ej mindre att, så snart de hinder upphöra, hvilka måhända för närvarande deremot möta, den förändring i omfången af hufvudstadens uppbördsdistrikt vidtages, att de komma att omfatta: 1:sta distriktet Nikolai församling eller staden inom broarna jemte Riddarholmen och Strömsborg, 2:dra distriktet Klara församling, 3:dje distriktet Jakobs och Johannis församlingar jemte Skeppsoch Kastellholmarna, 4:de distriktet Adolf Fredriks och Kungsholms församlingar, 5:te distriktet Ladugårdslands församling med Kongl. Djurgården, 6:te distriktet Maria Magdalena församling och 7:de distriktet Katrina församling; än ock att de i gällande stat för kronouppbördsverket anslagna löner och arvoden till sju uppbördskommissarier må få till aflöning åt uppbördsmännen i nyssnämnda uppbördsdistrikt användas; än ock slutligen att i afbidan på omförmälda reglerings genomförande de i stat för en kronouppbördskommissarie upptagna löneförmåner, hvilka vid kronoupvbördskommissarien Brogrens afgång varda att tillgå, må, såvidt de icke blifva behöfliga för Nikolai församlings uppbördsdistrikt, få användas till aflöning åt en person, som förordnas att bestrida uppbördskommissariegöromålen inom Johannis församling jemte Skeppsoch Kastellholmarne. : I sammanhang härmed hade utskottet föreslagit, att ett belopp af 200 rdr må till ersättning för hästlega och indrifningskostnad blifva anvisadt; åt ivnehafvaren af uppbördskommissariebefattningen inom Ladugårdslands församling jemte Djurgården. Hr Montelius motsatte sig beviljande af nämnde belopp, då ifrågavarande uppbördskommissaries löneförmåner, enligt hr Montelii beräkning, uppgingo till 5000 rdr. Han ansåg det icke vara skäl bevilja en löneförhöjning på samma gång som bemälde uppbördskommissarie befriades från en icke oväsentlig del af de göromål, som nu ålågo honom. Hr Eklund vitsordade, att bemälde uppbördskommissaries inkomster verkligen belöpte sig till det angifna beloppet, men anmärkte att de nu föreslagna 200 riksdalerna ej utgjorde någon lönetillökning, utan ersättning för en ny utgift, som uppbördskommissarien skulle få; och hvilken han annars måste fylla af sin lön. Hr wv. Francken talade för bifall. Efter votering afslogs utskottets hemställan i denna del med 44 röster mot 30. Deremot biföllo stadsfullmäktige likaledes efter votering med 60 röster mot 14 utskottets hemställan, att uppbördskommissarien Ekstrand skulle åtnjuta 100 rdr i godtgörelse för de utgifter han måst vidkännasg för indrifning af 1867 års restantier inom den till Stockholms stad sonast förlagda del af Djurgården. Vidare biföllos beredningsutskottets utlåtanden med uppgift till magistraten å dem bland stadsfullmäktige, som äro i tur att ur kommunalstyrelsen utträda samt angående hr Fröbergs ansökning att, ehuru icke i tur att afgå, blifva befriad från uppdraget som stadsfullmäktig. Vid bärefter anställd lottning mellan de senast för andra valkretsen utsedde stadsfullmäktige, af hvilka en vid detta tjenstgöringsårs slut skulle utgå, föll lotten på hr Eklund, Härefter föredrogs beredningsutskottets utlåtande, angående anvisande af 4000 rdr, hvilka af de för år 1869 anslagna fattigvårdsmedel skulle ställas till Stockholms allmänna skyddsförenings disposition, för att af föreningen fördelas mellan församlingarnes arbetsföreningar till berande af arbetsförtjenst åt behöfvande: qvinnor inom hufvudstaden, hvilka sakna sysselsättning, dock under vils kor att föreningarne underkasta sig de föreskrifs ter fattigvårdsnämnden, för att kunna åt det sätt, hvarpå medlen användas, egna erforderlig uppmörksamhet, må i fråga om revision eller eljest finna nödiga. Härom uppstod diskussion. Hr Weber hade ingepting emot anslagets beviljande, men han ville att beloppet skulle utgå af medel, som drätselnämndens första afdelning hade att disponera, samt att summan skulle ställas till fattigvårdsnämndens förfogande, för att genom densamma utdelas. Han uttryckte tvifvel om gagnet af skyddsföreningens verksamhet och ansåg, att man icke borde genom beviljande af anslag, ställda till dess. disposition, liksom auktorisera dess tillvaro. Bland anmärkningar som gjordes mot skyddsföreningen var den, att dess medlemmar icke i likhet med arbetsföreningarne betalade någon afgift, så att den hade egen fond och någon fast grund. Orsaken till att han önskade det heloppet skulle utgå af de medel hvaröfver drätselnämndens första afdelning för. fogade var den, att det icke tjenade till nåzot att beloppet anvisades på faitigvårdsnämndan, då ans slagen för fattigvården sannolikt ej komme att a till, och för detta fall bristen alltid måste fyllas af drätselnämndens tillgångar, Hr Wistrand ansåg obestridligt, att allmänna skyddsföreningen utvecklat mycket nit och uträttat mycket godt, och hr Bergman, i egenskap af revisor för allmänna skyådsföreningens förvaltning, förordade bifalj till anslaget. Hr Sundell redogjorde för föreningens tillkomst, omnämnande att man för enskilda personers välgörenhet önskat någon sammanhållighet, så att den allmänna och enskilda fattigvården skulle sättaa i samband med hvarandra och kunna verka gemensamt. På denna grund hade den allmänna skyddsföreningen uppstått. Han Magalade genom att närmare frumhålla dess verksamhet, att föreningen på ett sätt som förjenade allmänt erkännande fullåjort de hufvudsakliga UT gifter, som den i det utfärdade programmet vid vitt bildande åtagit sig, såväl i afseende På vår den af de från barnhuset utlemnade bara Och bar navården i allmänhet, som i undersökande af hjel behöfvandes omständigheter och behof, beredande af arbetsförtjenst m, m. Hr Behrling ville icke nlåta sig på frågan om gagnet af föreningens vesksamhet, men det föreföll honom vara mindre rälbetänkt att just i år, då arbetslösheten var större in förut, vilja indraga detta anslag. Hr v. Koch