Aftonbladet – 30 januari 1869, sida 2

UTRIKES. FRANERIKE Knapt har lagstiftande kårens session ånyobegynt, förrän bullersamm. uppträden åter börja vankas, När kammaren den 23 dennes företog de nya medlemmarnes fullmakter till granskning, gjordes anmärkning blott mot en enda, nemligen baron Bourgoings. Hr Bethmont framdrog i anledning af densamma den gamla frågan, om en kejsarens stallmästare kan vara valbar till medlem af lagstif-tande kåren. Må man införa ministeransvarighet — sade han -— och vi skola då begripa tjenstemäns närvaro i denna kammare. Men med ett absolut styrelsesätt, hvilket blött mildras genom sederna och omständigheterna, är kammarherrarnes plats icke i lagstiftande kåren, utan vid suveränens person. Markis VHavrincourt sökte bevisa baron Bourgoiogs sjelfständighet isynnerhet genom den starka majoritet, hvarmed han blifvit vald. Denne talade otvetydigt för valmännens förtroende till kejsarens uppriktighet oc liberala tänkesätt, landet visste nemligen honom vara ur stånd att vilja inverka på en hederlig mans samvete. Pelletan yttrade: Två frågor komma här i betraktande: en juridisk och en konvenansfråga. Den förra har redan förr flera gånger blifvit afejord till förmån för kronans tjenstemän. Tolf sådana ha redan suttit i denna församling, och pu skickar man 088 såsom tillägg två kammarherrar (skratt). Detta är ett vigtigt faktum, då dessa tjenstemän voro de officiella kandidaterna, och som det nu för tiden är modernt att citera evangelium, vill jag säga, att det är omöjligt att på samma gång tjena två herrar (upp