Aftonbladet – 30 januari 1869, sida 2

Januarihäftet, som i dessa dagar blifvit ynligt, erbjuder ett ganska omvexzlande in rehåll. Det öppnas ined en kört äppsats al ir Eichhborn om Carl XII som konstvänh; vilken just nu, då intresset för allt, som rör Hjeltekonungens lif och karakter, och mottagligheten för en sannare uppfattning deraf, än den häfdvunna, fått en kraftig väckelse, eger en särskild å propos. -Dernäst följer en afhandling af hr EL. Dietrichson, kallad cFörsta bladet af den nyare horska poesiens historian. Man torde påminna sig att författaren år 1866 började utgifva en framställning af den cnorska poesiens historian: det då offentliggjorda första bandet stannade emellertid vid den dansksnorska periodens slut, 1814. Det nti meddelade aförsta bladet af den norska poesiens his storik från sjelfständighetsperiodens början torde kunna betraktas som ett prof å den fortsättning af. nyssnämnda verk, som vi med längtan motse. För hvem helst som något känner till den så kraftigt uppblomstrande, egendomligt nationella norska vitterheten från de sista årtiondena skall redan detta aförsta blad vara tillräckligt att göra klart, hvilken stark folklig utveckling; med verkligt nya, skapande kulturinsatser, det norska folket genomlefvat sedan 1814. Hvilken skilnad i poetisk halt och nationel betydelse mellan den norska diktning, som i våra dagar omfattats med så mycken kärlek och beundran inom hela norden samt äfven i sEngland och Tyskland väckt stör uppmärksamhet, och den enftörmiga cpatriotiska poesien från tiden närmast efter 1814! — Den tredje uppsatsen, af hr F. Sander, handlar om cEn reformator i det nygrekiska samhället och är föranledd af dansken Hansens af oss förut omtalade, ihög gradläsvärdacGrieske Forhold,. Härefter följer senare afdelningen af E. von Qvåntens minnesteckning öfver Beskow. Till densamma sluter sin en polemisk efterskrift, innehållande ett väl berättigadt. sjelfförsvar af författaren mot ett illvilligt, personligt anfall i en här utkommande tidning, som för några veckor sedan debuterade på den litterära kritikens bana med förvrängningar och otidigheter af ett slag, som lyckligtvis på senare tiden hört till sällsyntheternas kategori. Slutligen komma dels en artikel om aSuezkanalen och verldshandeln af — n, dels ett utdrag ur en föreläsning af Laboulaye Om id6ernas inflytande på ett folks öden — tankerikt och väckande, såsom allt som flyter ur den store författarens fruktbara penna. De tvenne sistnämnda artiklarna återfinnas under rubriken Blandade ämnen, der utgifvaren har för afsigt att inrymma kortare öfversättningar eiter främmande författare samt strödda underrättelser från naturvetenskapens, arkeologiens, konstoch kulturhistoriens områden. Vi önska förtjent framgång, allt framgent åt detta vackra företag, som har en icke oväsentlig plats att fylla i vår periodiska htteratur.