STOCKHOLM den 30 Jan. I första kammaren har i dag en långvarig och intressant debatt egt rum öfver grefve Erik Sparres på ett annat ställe i bladet aneddelade motion om ingående af en öfver-I enskommelse med ett inhemskt bolag omutförande för statens räkning af beslutna jernvägsbyggnader. Danska kronprinsen bivistade å den vanliga åhörareläktaren denna förhandling, Af statsrådetsledamöter var, utom för en kort stund frih. af Ugglas, endast exc. De Geer tillstädes. Debatten öppnades af hr Nordenfelt, som ansåg förslaget innehålla ett och annat tänkvärdt, men dock hyste betänkligheter deremot oe rg från ingeniörssynpunkt, med afseende på godheten och varaktigheten af de jernvägsarbeten, som på detta sätt skulle fullbordas. Grefve Henning Hamilton yttrade sig mycket satiriskt och ansåg grefve Spartes förslag påminna om en tysk sats, enligt hvilken nätformen skulle vara den mest lämpliga för det skönas konstruktion. Motionen utgjorde ett nät, i hvars maskor kunde fångas ej blott grofva dalkarlar, utan äfven magra smålänningar. Friherre v. Sprengtporten uttalade sig äfven emot förslaget, som han ansåg mycket vådligt och stående i snörrät strid emot den grundsats, som i trontalet uttalades i fråga om våra jernvägsbyggnaders fortsättande. Hr Schartau ville ock oc a tillfället att redan nu yttra sina betänkligheter, då han icke tillhörde den afdelning af statsutskottet, som i första hand skulle taga befattning med förslaget, hvaremot hr Brusewits ansåg detsamma förtjent af liflig uppmärksamhet. Hr Wallenberg uppträdde emot motionen och opponerade sig isynnerhet mot yrkandet, att den betryckta ställningen skulle tagas till förevändning för offentliga företag, till hvilkas utförande erfordras goda omständigheter och fall vigör. Grefve Erik Sparre höll ett mycket långt, i många hänseenden briljant, om också i vissa punkter litet burleskt föredrag, i hvilket han genmälde de invändningar, som blifvit gjorda emot förslaget, och närmare motiverade detsamma ur politisk, finansiel och industriel synpunkt. r Wern bekämpade motionen, som hau ansåg stridande mot en föregående riksdags beslut, att staten sjelf skall anlägga stambanorna, äfvensom emot 16 få regeringsformen förbud mot monopolier, vilken tolkning åter friherre C. A. Raab ansåg vara något hårdragen: Hr Troilies hänvisade till i jernvägskomitåns betänkande befintliga jemförelser emelJan kostnaderna för svenska och utländska jernvägar. Hr Nordström ansåg det vara orimligt att på förhand besluta derom, att man skulle inlåta. sig på så utomordentligt vigtiga transaktioer med ett bolag, som ännu icke existerade och i afseende hvarpå man allsicke kunde veta, om det någonsin skulle träda ur fantasiens in i verklighetens verid. Slatligen yttrade hr Almqvist (landshöfdingen) att förslaget har mycket för sig, men att man måste bestrida sanningen af det yttrandet, att det skulle förena och förmedla alla de särskilda. landsdelarnes fördelar och intressen, då det borde vara klart för hvår och en att Norrlands intressen i förslaget allsicke vore afsedda. I andra kammaren ha äfven åtskilliga af de der väckta motionerna gifvit anledning till anmärkningar vid den i dag försiggångna re— missen. Sålunda erhöll hr 0. A. Larsson at hr Hedlund en mycket skarp tillrättavisning för de uttryck han begagnat i motiverna till sin motion om indelningsverkets upphörande, och en stor del af kammarens ledamöter gåfvo genom bifall till hr Hedlunds ord tillkänna sitt ogillande af hr Larssons yttranden. Äfven hr Reutercrona uttalade sig om den med mycken förtrytelse. Hr C. A. Larsson yttrade, då han sedermera fick ordet, att stryk hade han fått, och stryk hade han kanske också förtjent; han bad dock kammaren afse från de väl hvassa ord, med hvilka han beledsagat sin framställning. Äfven hr Jöns Pährsson fick af hr Hedlund mottaga en admonition för den äfven på den platsen oförsvarliga råhet i ton, som äppenbarade sig i hans motion om ordensväsendets afskaffande. Mot frih. Lil jenerantz motion rörande handelsoch sjöfartsfonden gjorde statsrådet A. Adlercreutz några anmärkningar, framhållande bland annat det stundom inträdande behofvet för regeringen att hastigt hafva medel att tillgå. KROATER OTRS Kamrarne ha i dag tillsatt detjzsärskilda utskott. som skall handlägga frågan om landt