— Telegraf-väsendet. Innevarande år skall komma att intaga en framstående plats telegraf-väsendets historia. Styrelsen för de engelska telegraflinierna öfvergår till postverket, en ny kabel skall nedläggas mellan Europas och Amerikas fastland, och telegraf.nätet i hela verlden blir betydligt utvidgadt. Detta sistnämnda visar sig tillräckligt genom en blick på de redan nu föreslagna företagen. Från England har redan en kabel afgått, hvilken fram på sommaren skall bereda en telegrafförbindelse mellan Australien och Tasmanien. Samtidigt skola England och Ryssland bli förbundna medelst en nästan direkt ledning. Efter fullbordandet af ledningen Seland—Bornholm återstår blott nedläggningen af den redan tärdiga kabeln mellan sistnämnda ö och Libau, hvilken hittills förhindrats af isen. Äfven mellan Peterhead i Skotland och en stad på den norska kusten skall med det första en kabel nedläggas. Vidare äro planer utarbetade till åstadkommande af en bättre telegrafförbindelse mellan England och Ostindien. Det indo-europeiska telegrafbolaget påtänker att anlägga en tvåtrådig landledning från Norderney genom Preussen, Ryssland och Persien till Teheran med anslutning till de nuvarande linierna, och Anglo-Mediterraneanbolaget har för afsigt att utsträcka det nuvarande systemet genom nedläggningen af en kabel från Suez genom Röda hafvet till Aden och derifrån till Bombay. Det är äfven fråga: om att sammanbinda Cuba, Jamaica och Panama medelst en telegrafkabel. Äfven sistförflutna år var af mycken vigt för telegrafväsendet, hvilket visar sig af följande statistik öfver de år 1868 i England förfärdigade kablarne: en mellan Malta och Alexandria 920 mil, Tasmanien och Australien 200 mil, för kolonierna 5 mil, för den fransk-atlantiska telegrafen omkring 700 mil, Östersjökabeln 320 mil, en kabel genom Persiska viken 500 mil, för Sverge, Norge och Italien 100 mil, kabeln mellan Danmark och Newcastle 340 mil samt mellan Cuba och Florida 119 mil. Detta utgör tillsammans mer än 13000 mil på ett enda år. — VT nn