Aftonbladet – 27 januari 1869, sida 3

Bränslebesparing vid statens jernvägar. De allvarliga bemödanden från vederbörandes sida att vid våra jernvägar göra de besparingar, som, med skälig skonsamhet och kanske nödvändiga konsiderationer samt utan alltför häftig rubbning af för handen varande förhållanden, varit möjliga att åstadkomma, kunna ej annat än med 2 ORESE följas och med största tillfredsställelse erkännas af hvar och en som aldrig så litet intresserar gig för det allmänna och somi de ofta upprepade orden: den största sparsamhet måste iakttagas, hör annat än blott en vacker fras. Då vi varit i tillfälle lära känna åtskilliga förhållanden vid jernvägarne och då vi ej ånse något för ringa, då det gäller hushållning med statens. medel, ha vi skäl hoppas att ingen skall vilja tillvita oss någon otidig fingerklåda, då vi nu till en början beröra följande: Vi tro oss veta, att betydliga minskvingar i kolförbrukningen vid jerpvägarne på senare tider åstadkommits derigenom attlokomotivförare erhålla en viss andebi den besparing, som uppstått genom en förståndig, väl vårdad eldning; och så till vida är allt godt och väl; men man synes oss i detta bänseende ej hafva tagit steget fullt ut. Eller hvad hafva vederbörande gjort, hvad göra de för att till bästa pris erhålla de bästa kol? Har man härutinnan lemnat tillfälle till öppen konkurrens? Har man vid alla distrikter offentligen infordrat anbud åleveranser? Eller har man med den, som närmast varit till hands, som bäst passat på och flitigast gjort sig påmint samt en gang lyckats vinna förtroende, år efter år helt broderligt arrangerat affären? Det skulle icke vara oss svårt att temligen I uppgifva totala bränsleåtgången pr år vid statens jernvägar och sålunda äfven hvad besparing skulle uppstå genom t. ex. en penny pr-ton lägre pris med kanske några procent bättre qvalitet, men vi anse detta ej nödigt, då, som vi redan sagt, i vår mening härvidlag intet får anses ringa. L—m. KEEPER ESD TA