Aftonbladet – 26 januari 1869, sida 3

Ssamimna j mationer, ställda till ryska folket, hvari detta G d. PORTUGAL. n af Salhanda har afslagit konundet han måtte bilda ett nytt en säger sig anse såsom en het att bilda en minister, som på gång skulle uppfylla konungens och folkets skningar. Konungen har nu i nämnda ämne vändt sig till markis de SadaBandeira. Man väntar hvarje dag kamrarnes upplösande. RYSSLAND. Den 16 dennes blefvo på en mängd offentliga ställen i Petersburg uppslagna proklaatt understöda sina grekiska andter i den stundande striden mot ndomens fiende och den heliga (grekiskt-ortodoxa) kyrkans förtryckare, Dessa proklamationer blefvo genast konfiskerade af polisen. Utom dessa proklamationer hafva sammna syfte tryckts, byilka hemlibland Petersburgs befolkning och blifvit allmänt lästa. Ryska regeringen söker på allt sätt vilja bevara det sken, att det ej är med dess vilja och vetskap dylika proklamationer spridas bland folket, och att den ej underblåser entusiasmen för Grekland. lexander Herzen har motiverat upphörandet af hans bekanta tidning Kolokol (Klockan) på följande sätt iett bref till Ogarew: Det är dig bekant med hvilken ifver jag alltsedan år 1864 arbetat på fortsättandet af Kolokol, men då jag ändtligen kommit till den ötvertygelsen, att dess tillvaro blott vore konstlad, är jag ej mer i stånd att vidare leda den; arbetets ande har lemnat mig och jag känner mig urståndsatt att fortfarande platoniskt svänga på vår klocka eller lyssna till huru hon klingar. Vi ha gått för långt på vår väg och kunna icke vända tillbaka derifrån; . å andra sidan är ej fara för handen om man icke fullföljer denna-väg, då den är ogenorstränglig. Utan beständiga korrespondenser från Ryssland är utgifvandet af en rysk tidning i utlandet omöjligt. Den skulle förlora allt intresse, skulle bli så att säga emigranternas bönbok, ett omtuggande af de gamla grunderna till missnöje. Den unga generationen går sin egen väg; den begagnar ej oss. Den bar blifvit fullvuxen och har kommit till sjelfmedvetande häraf., . GREKLAND ochH TURKIET. Öfver Smyrna ingå underrättelser, att — såsom man kunnat vänta — oroligheterna på Kreta ej äro slutade med insurgenterpas senaste nederlag. Nya strider ha egt rum i provinsen Coronea, ja, man talar till och med om ett verkligt slag, som nyligen skulle-hå stått vid Myrthion (andra säga: Azigonia) och varat i två dagar. Insurgenternas antal uppskattas till öfver 3000 man. i Häromdagen berättades, att grekiska regeringen köpt i Bordeaux två pansarfregatter. Det heter nu, att det är turkiska regeringen, som afslutit detta köp, hvars summa uppgifves till 4,200.000 francs. Torkiska regeringen har i sinnet, att inom kort framlägga projekt till en undervattensiman Fl telegrafförbindelse mellan de turkiska öarne i -Arkipelagen och Anatolien samt Syrien. Atta medlemmar af det s. k. nationella turkiska partiet (icke att förvexla -med det ung-turkiska) ha blifvit häktade. Man hyser farhåga för oroligheter i Konstantinopel och i anledning häraf har Beiramsfesten icke offentligt blifvit firad. I Bukarest gåfvo den 20 dennes 300 borgare en bankett till Brantianos ära, hvarvid höllos åtskilliga tal, glödande af hat till Turkiet och sympati för Grekland. SYD-AMERIKA. Från Rio skrefs den 23 December: Rio de Janeiro simmar i ett haf af festligheter, illuminationer, musik, tal o.-s. v. och hurrarop höjas för de allierade, för armån och flottan, allt med anledning af den slutliga segern öfver Lopez. Den i går hit anlända postångaren Gunpor6 medtörde bekräftelse af underrättelsen att efter en tre dagars blodig slagtning Villeta blifvit intaget, att den paraguitiska armön: blifvit alldeles upprifven och att Lopez begifvit sig på flykten. Den 5 December satte sig den brasilianske generalen Argollo i marsch i spetsen för 8000 man, tågade genom Chaco och uppnådde den på venstra flodstranden ofvanför Villeta liggande byn San Antonio. Han efterföljdes af armens hufvudstyrka under markis Caxias. Den 6 Dec. framryckte markisen mot det paraguitiska lägret och kom på en omväg af omkring 3 mil i flanken på positionerna vid Angostura. Paraguiterna, som, fruktande att bli. afskurna, uppmärksamt betraktade alla fiendens rörelser, hade till sitt försvar uppställt 17 bataljoner infanteri, 8 regementen kavalleri med 6 kanoner. Vid en bro med namnet Itaforo skulle brasilianarne nödvändigt passera. En förfärlig kamp uppstod, som fortfor i fulla 2 timmar och slutade dermed att brasilianarne togo med storm batteriet, bron och artilleriet. -Manspillan var å ömse sidor betydlig. Generalerna Argollo och Gorgao blefvo såra8le och markis Caxias, som städse var midt i stridshvimlet, fick 2 hästär skjutna uvder sig. Öfverbefälbafvaren, som efter stridens slut erhöll rapport om att vicomte de Hewal lyckats tränga paraguiterna ut ur skogen, befallte att hela armen skulle framrycka och eftertryckligt förfölja fienden. Öfvertygade om att Angostura ej längre kunde hållas, måste paraguiterna koncentrera sig, ty brasilianska eskadern hade öppnat ett förfärligt bombardement, från söder hotade ett anfall-af den argentinska kåren under general Gelly y Ober ocb framryckandet af brasilianare från norr hotade att alldeles afskära dem från hufvudkåren i Villeta. De utrymde derför den 8 på morgonen de främsta batterierna vid Augostura och drogo sig tillbaka till Villeta, der deberedde sig till ett hårdnackadt försvar. Trots sitt sår framryckte general Argollo efter bataljen vid Itaforo i spetsen för andra armekåren mot Villeta.. Den 11 December uppstod batalj vid passet Baldovino eller Toros, nyckeln till paraguiternes position. Efter tre timmars blodig strid voro de af weneral Caballero antörda paraguiterna allHERO Oo Of AM ff vv FF DH HO visa NAS NH fee 2