— Major Fries utländska resa 1867. led. at Eskilstuna Tidning har fått tillfälle tt taga kännedom af den af förre styresnannen vid dervarande gevärsfaktori, major ). L. Fries utarbetade berättelse öfver denl. merikanska resa, han på kunglig befallning r 1867 företog till Amerika för att studera evärstillverkningen i detta land och uppköpa naskiner för en afsedd tidsenlig utvidgning f statens gevärsfaktori i Eskilstuna. Denna ;erättelse utgöres af en volym text om 76 bag. och tvenne volymer planscher (98 till untalet) alla in folio. Den upptager bland anät förteckningar öfver de förnämsta maskinabrikauter i Amerika, en underrättelse som can vara till god ledning för industriidkare; mn vidlyftig, med teckningar illustrerad, beskrifniug öfver de för gevärstillverkningen enigt Remingtons system erforderliga mask äfvensom öfver åtkilliga andra maskihvarförutom faktoriets modellkammare i besittning a: en myckenhet andra rit, prof på de resandes tålamod och nit. Eries och Bobergs resa företogs öfver ten och såsom varande af stort inöktes hrr Bergen komp:s fabrik i Witien an der Ruhbr i Westfalen, der gevärspipor borras ur massiva gjutstålstänger. Vid uden för resans företagande pågingo neml. vekulationer att också i vårt land tillverka ålpipor och äfven vid Eskilstuna gevärsktori hade försök blifvit gjorda att i en från Belgi n inköpt maskin borra gevärs ipor af svenska Bessemers-stålstänger från Fagersta och Siljansfors m. fl. bruk samt af stänger, tillverkade vid Wikmanshyttan afs. k. Ucatästål. Vid dessa försök hade man dock icke lyckats få borren att gå rätt genom stångens midtellinie. I Witten begagnades bättre konstruerade borrar jemte en bättre glödgning af stålet, hvarförutom äfven andra omständigheter här samverkade till ett bättre resultat. Och då 20,000 låsmekanismer till Remingtons gevär redan voro bestälda i Amerika och ingen möjlighet fanns att i vårt land fåren stålpipstillverkning i gång till dessa mekanismer, hade major F. bemyndigande att i Witten underhandla om köp af 20,000 stålpipor. Från Witten fortsattes resan till Liege, hvarest belgiska statens gevärsfabrik besägs. Den hade dock intet af synnerligt intresse att visa, emedan dels ingen fabrikation af gevär medelst maskiner ännu börjat i detta land, dels man ej änna hade bestämt sig för någon ny gevärsmodell. Man ändrade endast sina mynningsladdningspevär tillbakladdningsefter Ålbinis system, som begagnar enhetspatron men ej köpparpatron. Emellertid gjo des vid statens fabrik stora tillrästningar för fabrikens utvidgning, såväl genom. nybygnader som genom beställning af maskiner. Försök med borrning af gjutstålspipor påginge äfven här, och hade en maskinfabrikant, Di Jäspar i Liege, nyss konstruerat en ny maskin för detta ändamål. En ny fabrik för tillverkning af alla mMmöjliga slags effekter såsom saxar, betsel, stigbyglar, gevärsbeslag m. m. af adduceradt tackjern besöktes, Egaren, hr Bellefroid, visade allt med största beredvillighet och nppgaf at hemligheten vid denrafabrikation ej mera fö refanns), Derifrån företogs öfver Brest resan til Amerika, och Eskilstuna tidning lofvar at nästa gåug meddela de intressanta erfaren heter, som der vunnos.