— Varning. Nästan dagigen göres anmälanden om att personer under skridskoåkning tilsatt lifyet, och ofta nog visar sig orsaken -dertill vara mindre isarnes klena beskaffenhet än de unga våghalsarnes pojkaktiga oförvägenhet, i det de anse för en oeftergiflig pligt att uppsöka de ställen der isärne äro klenast, och största äran anses tillkomma den som åker närmast det sqvalpande vattret, ända tilldess han faller i och drunkHar, eller möjligen genom andra personers rådighet och sjelfuppoffring för den gången blir räddad. Så skedde i går i poliskammåren anmälan om icke mindre än fyra ynglingar, den yngsta en nioåring, hvilka under de sehaste daägarne tillsatt lifvet under skridskoåkning, dels på Mälaren; dels på Nybroviken. Då beklagligen olyckor af detta slag allt oftare inträffa, kanna vi icke nog kraftigt uppmana föräldrar, busbönder och målsmär, att af de skedda olyckorna taga varning, och tillse att deras lif, som-dehafva under sin vård, ej sättas på spel för ett nöje, som de, utan fara, likaväl kunna få njuta af, blott de iakttaga den försigtigheten att ej åka längre bort från de ställen, der det stora flertalet af skridskoåkare hålla sig och der man alltid kan lita på att isen är säker. Lif eler helsa böra ej sättas på spel för en dristighet, som om den ock, korttänkt nog, till ep början beundras, snart nog visar sig vara endast. dumåristighet.