3 -. En bän! Menniskovän, tror du att det kan vara rätt att våga sig fram med en bön om lekamlig hjelp. för ett menniskobarn, en qvinna, som hvad åldern beträffar, befinner sig så att säga i blomman af sitt lif, och man dertill nödgas tillägga att hon mycket felat? Tror du på att en sådan olycklig möjligen kan återupprättas här i tiden, att den kan återföras till samhället, att den kan hafva qvar något af sitt bättre jag, att den är mäktig någon uppriktig känsla af ånger, med ett ord, att den är värd din förlåtelse? Vore det icke kanhända rättare att, sedan nöden eller förtviflan ryckt bort den arma ur tiden, att jag då, under form af en liten följetong, gåfve dig en dyster skildring af hennes förflutna lif? Jag tycker mig redan höra att du ropar nej! Du vill bestämdt, medan hon ännu är i lifvet, komma och med din allt försonande kärlek borttorka ångrens brännheta tår från den felandes kind; du vill ännu en gång söka att likna Honom, som icke blott bad om nåd för sina egna bödlar, utan äfven sjelf förlät den botfärdiga synderskan, och som dessutom varnande sagt till oss alla: Den som står, se til att han icke faller. — Lofva blott att du kommer snart med din förlåtelse, men du bör icke komma tomhändt, något bör din kärlek medföra, vore det också det sämsta af dina kläder eller den ringaste penningskärf, den arma behöfver allt. Bidrag af menniskokärleken emottagas med tacksamhet af undertecknad, boende uti huset JV 65 Drottninggatan, som för öfrigt vill tillhandagå med alla möjliga uppl Isningar, om anmälan derom göres någon f. m. före kl. 11, äfvensom hos bokhandlaren Malmberg, Södermalmstorg JV 8. Komminister Ehrling, Storgatan JM 12, fäller äfven en varm förbön och hoppas att den arma qvinnan, med Guds nåd, skall kunna räddas. Anteckningslistor finnas tillgängliga på alla dessa ställen, och skola de inflytande gåfvorna och deras användande i tidningarne redovisas. Stockholm i Jan. 1869. FREDR. HEDMARK.