BLANDADE ÄMNEN. För mecLet och för litet skämmer allt Man hör så ofta med klander omtaläs det brutala sätt, på hvilket ofta nog fångar inför våra domstolar behandlas, att vi ej kunna underlåta lemna våra läsare en kort skildring af huru det stundom går till i det förlofvade landet. Att med det förlofvade landet menas Amerika, hade vi knappt beböft nämna. En amerikansk tidning anför följande exempel: En domare, bekant för sin höflighet, hvilken gjort honom populär hos både fångar och annat folk, afkunnade för kort tid sedan dödsdomen öfver en brottsling fr följande ytterst artliga sätt: Anklagade hr D, törs jag be er vara så god och stiga upp ifrån er stol? — det är en formalitet, som lagen föreskrifver, i annat fall vågar jag försäkra att jag ej skulle besvära er. Ni har blifvit anklagad för ett brott, hvilket jag, utan att dervid göra min personliga mening gällande, tror lydde på mord, och en jury, bestående af edra egna landsmän, har till min stora förvåning förklarat er skyldig. Jag har derjemte beklagligen pligten att förkunna er, — dervid jag likväl ännu en gång förklarar att mina personliga känslor äro helt och hållet främmande Berför, — att ni är dömd att hängas. Jag anhåller nu att ni åter är god och tager plats min herre, och ber endast att få besvära er med ännu en frågar hvilken tid skulle för -er vara lämpligast att låta straffet gå i verkställighet?