Aftonbladet – 18 januari 1869, sida 3

I erhålla hvad man vägrar att bevilja den gre I kiska regeringen derför att det betraktas så I som stormakt, måste häreitiot invändas, at det icke finnes stora eller små makter, nä det gäller att undersöka, livilkendera som ha rätt på sin sida. HRiktigheten af denna un derrättelse Har sedermera bekräftat sig i de väsentliga. Det grekiska sändebudet har ick deltagit i konferetsetis sammanträden, oc I den grekiska regeringen måste gilla hans tupp förande, då hon icke efterkommit uppmanin gen att gifva köndm bestämda instruktione i anledting ar byssnåmnda tildrägeise. Åt I förhoppningarne om ett praktiskt resultat a konferensen härigenom blifvit i hög grad ned satta, bestyrkes af La France, som ingentin; annat. har att luenh färhågorna med än för säkringen, att det nog skall lyckas att lo kalisera det krig, som hotar att utbryta mel lan Turkiet och Grekland. Om konferensens andra sammanträde de: 12 dennes skrifvss i Constititiorinel sämmi dag: sKonfereliseå samimantfädds i dag, dö 12 Januari, kl. 4. Rangabe hade telegraferat till Athen för att få nya instruktioner hvilka bekräftade eller återkallade den honom gifna befallningen att icke deltaga i sammanträdena: i fall han endast erhölle råd: gifvande röst, under det att Forten lade beslutande röst. Då dessa nya instruktioner icke anländt, kommer den grekiske ministern icke att deltaga i sammankomsten i dag. Franska sändebudet i Athen Baude har förmedelst telografen fått befallning att underrätta den helleniska regeringen on skälen till den olikhet i ställning, som uppstått på konferensen i afseende på Porten å ena sidan och Grekland på den andra. Det kan icke tppröpas för ofta, att dssna stöllting beror på, att blott de makter ha beslutande röst, som äro undertecknare af fördraget i Paris, och på grund häraf är det som Porten har beslutande röst. Det är således ingenting, hövaröfver det hölleniska folket kan känna sig förnärmadt. På samma sätt förhåller det sig med den omständigheten, att det grekiska sändebudet blifvit endast officiöst inbjudet till köpferenser: och icke såsom de öfriga ambassadörerna genom ei skrifvelse. Denna form var en nödvändig följd af, att Grekland blott var inbjudet att taga Säts säsöm rädplägande makt. Det är all anledning att antaga, att dessa,skäl skola rätt uppskattas af kabinettet i Athen, och att det skall sända sin representant instruktioner, som äro egoade, att ,nnderlätta konferensöns arbeten. — Detta har dock, såsom bekant är, icke inträffat. ÖSTERRIKE. Wiener-Abendpost förnekar på det bestämdaste sannivgse.ligheten af det utspridda ryktet, att Preussen gjort Beusts afskedande till vilkor för ett godt förhållande till Österrike: . En allvarsam tvist lärer utbrutit mellan Österikiske krigsministern fältmarskalk Kuhn och armens öfverbefälkafvarg erkeherug Ålbrecht. Man tror, att den förre kommer att lemna , krigsministersportföljen. 1 Österrikes slaviska länder tyckas de väntade stridigheterna i Grekland och Turkiet gifvit ny fart åt de nationella rörelserna; Wientidningarne beskylla ryska piesseii för att upphetsa den slaviska befolkningen mot tyskarne i allmänhet och regeringen i Wien synnerhet. SPANIEN. Den onttröttliga republikaeska komiten i Madrid har åter utsändt ett manifest, hvari marskalk Serrano beskylles att hafva bringat oenighet mellan de tre liberala fraktionerna lerigenom, att han icke gifvit en enda republikan plats i det kabinett, hvars bildande lock var öfverlemnadt till honom af en junta, hvilken det demokratiska elementet var det ;fvervägande. Om de nuvarande ministrarne äges det, att de alla äro identificerade med evolutionen, att alla kommo tillbaka från utlandet, men att ingen af dem åtnjöt så nycket anseende hos sitt parti, som var nödrändigt med hänsyn till uppgiftens vanskliget. Derpå följer ett häftigt tadel öfver den vf provisoriska regeringen företagna upplösingen af revolutionsjuntorna, hvilket beteckas såsom en handling af skriande otacksamwet och politiskt oförstånd. Vidare kriticeas regeringen för bibehållandet af !agskiplingsväsendets absurda organisation, för det len den ej vidtagit reformer i finansoch beattningsväsendet, samt för det den bibevållit alltför stor mängd ocyttiga embetsmän. slutet af manifestet innehåller en entusiastisk ippmaning till spanska folket, att icke låta ilseleda sig, utan modigt bestämma sig för epubliken, såsom den enda möjligheten att ja en :ång få bortröjdt allt som lägger hinler i vägen för Spaniens lycka. Madrids tidningar innehålla underrättelse m, att carlisterna på allvar begynt röra å sig. Correspondencia för den 7 dennes krifver följande derom: Det är utom allt vifvel, att carlisterna börja vilja gå tillväga bed våld. Från Pampelona meddelas: Här r ett beständigt gående och kommande af arlisterpa; man vet att de erhållit betydliga enningsummor, och man vet hos hvem dessa ro deponerade. De reaktionära göra räking på att revolutionens öfverdritter skola ör dem öppna vägen till triumf. De hoppas unna börja sitt fälttåg innan cortez öppande och vänta mycket af den rörelse, som örhandlingarne i den konstituerade församingen skola framkalla i landet. Man vet ej ktigt hvilket samband finnes mellan de båda . ourbonska grenarne; men det måste herrska tt godt förstånd dem emellan, alldenstund arlisternas bjelpmedel hafva sitt ursprung: ån den störtade dynastien. Ledarne afrö-i Isen uppehålla sig vid gränsen och vänta !. lott på vederbörande befallning för att låta: roligheterna bryta lös. . l Epoca omtalar såsom ett rykte, att general ialdini skall fortfarande vistas i Madrid,( som utomordentligt italienskt sändebud. i amma tidning vill veta, att prins Amadeus) c