Aftonbladet – 18 januari 1869, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Den österrikiska tidningen Neue freie Press offentliggör en turkisk not af den 30 Decem; ber, hvari Porten försvarar sitt förfarande mot Grekland och framställer sina vilkor fö konferensen. Turkiet, heter det, hade blott valet emellan att genast utfärda en krigsförklaring eller afbryta den diplomatiska och kommersiella förbindelsen med Grekland. Att Porten beslöt sig för sistnämnda steg, föranleddes endast deraf, att den ville undvika ansvaret för att ha gifvit signalen till ett allmänt europeiskt krig. Turkiet är för sin del ur ständ att vänta något politiskt resultat af! konferensen. Det kan af principiella skäl omöjligt gå in på en konferens förr, än programmet blifvit bekant, och det kan icke heller afstå från något af de anspråk, som det framställt i sitt ultimatum, emedan detta innehåller minimum af hvad som erfordras, för att förbindelsen med Grekland skall kunna återupprättas. För öfrigt har det turkiska sändebudet fått instruktion att lemna konferensen, antingen den kandiotiska frågan eller hvilken annvan territorial eller administrativ fråga som helst, hvilken rör Turkiet, kommer å bane. Enligt Liberte lydde den protest, som det grekiska sändebudet afgaf på konferensen, hufvudsekligen sålunda: Saken är mycket enkel; frågan gäller en process mellan Grekland och Turkiet, och det är följaktligen billigt och naturligt, att man antingen gifver dem begge tillträde till konferensen med samma rättigheter eller också utesluter dem båda. Turkiet kan icke vara domare och parti sin egen sak. Man skall kanske invända, att Turkiet fått tillträde till konferensen såsom umdertecknare af fördraget i Paris; men det ius intet samband mellan detta fördrag och len nuvarande konflikten. Om Turkiet skulle ENTRE EETSERENA RETAS