Aftonbladet – 9 januari 1869, sida 4

vånare från att ha toligt. Öm pappa gör konkurs den ena dagen, så dansa döttrarne hos en god vän den andra, och om tidningarne tala om oförklarliga jordbäfningar, så säger man: det kan inte vara något annat än en nitroglycerinfabrik som sprang i luften, och derpå -kastar man sig åter in i nöjenas hvirfvel. Det är rekommendationerna som göra det mesta här i verlden, påstår man, och det har allt sanning för sig. Landssekreteraren i Vesterås, hr Curry Treffenberg, rekommenderade sig till det bästa vid införandet af det nya statsskicket, och nu har man ansett ho: om vara den lämpligaste person i Vesterås till riksdagsman. Samtidigt med hr Treffenbergs val vaknade frökenreformen till lif i Vesterås. I en af stadens tidningar syntes då en uppmaning, tryckt med fetstilar, och lydande: Till Vesterås stads ungherrar! Om Herrarne så tycka, titulera vi hädanefter alla ogifta Damer med Fröken. Det har länge varit bruket både i Danmark och Norge. Och om Herrarne vill, sätta vi saken i gång på Trettondagsbalen i morgon afton. Sam. Lidman. Nils Tufvesson. Jag begagnar tillfället att upplysa Vesterås stads ungherrar,, att frökentiteln varit länge i bruk icke allenast uti Danmark och Norge, utan äfven i Sverge, hvilken upplysning möjligtvis kan göra god verkan, ifall reformen mötte starkt motstånd på trettondagsbalen. Åfven i år skola vi få operamaskerader. Den första eger rum om onsdag. Den förra säsongens maskerader blefvo med hvar gång allt mindre besökta, och skall det fortfara på det viset äfveh i år, så komma de sista balerna nästan uteslutande att gifvas för teaterns inbjudna vänner. Ett sätt finnes dock att lifva upp det slappade intresset för dessa tillställningar, om teaterstyrelsen anser att de förtjena uppehållas. Det är att taga steget fullt ut ochi allt följa mönstret, som är operamaskeraderna i Paris. Då man ansett det vara tillständigt att göra försök med dylika fester inom operans lokal, så är det väl icke skäl att stanna på halfva vägen, utan göra dem fullständiga och derigenom utröna, om vår publik är fullt mottaglig för dem eller icke. Det som fattas på våra maskerader är en motsvarighet till det Straussiska landtvärnet på operamaskeraderna i Paris. Detta landtvärn består af ett antal glada qvinnor, som hafva fri entrå, fria kostymer, och dessutom betalning, för att de med sin dans och Sina upptåg skola lifva balerna. Första klassen, mellan tjugo och tjugofem år, äriständig tjenstgöring; andra klassen, mellan tjugofem och trettio år, inkallas efter behof, och den stora reserven utgöres af dansöser mellan trettio och fyrtio år. Om vår teaterstyrelse, som icke ryggar tillbaka för något då det gäller att skaffa inkomster, . skulle besluta sig att följa äfven detta exempel från Paris och erganisera en dylik hjelptrupp, och saken bedrifves med energi, så torde första klassen kunna inkallas redan om onsdag afton. Gör inte denna klass tillräcklig effekt, så uppbådas äfven andra klassen till nästa maskerad, ochskulle publiken ändå bli kall, så inkallas alla klasserna till en verklig landstorm. Hjelper inte: det medlet, då äro operamaskeraderna förlorade för detta decennium åtminstone, och måste uppskjutas tills publiken hinner mogna för dessa nöjen. Den konstgren som i vår tid är högst uppburen det är apteatern. Hr Liphard, som en längre tid i-Berns salong med sina dresserade hundar och apor hänfört publiken, har ifven haft den äran att få gifva en af sina öreställningar på slottet inför det unga hofvet, Säkert hade de gamla äfven stort nöje leraf, ty det är ju kändt sedan gammalt, att Iresserade hundar och apor alltid gjort lycka vid hofvet. I hr Liphards ställe har ett pantomimukrobatsällskap från Kjöbenhavn börjat sina öreställningar i Berns salong. Ännu känner! ag icke de nykomne konstnärerna mer än till namnen, men ryktet talar om deras stora förmågor. Direktören kallar sig Pierrot-kungen, nen hans namn Volkersen, låter lik väl särleles folkligt. Deremot finnes bland sällskapet ett par sujetter som heta Busholm, och let namnet har ingen vacker klang för svenska öron. Den lille 30 tum höga amiral Picsolomini förevisas äfven i samma lokal; och kert skall mången gerna betala sina 50 öre för att få se en liten amiral för kontrastens skull. Richard. ERSATT SGRANAN sö