Aftonbladet – 8 januari 1869, sida 3

af bränvin bedrifves, skall vara stängd, må icke tillåtas, att gäster der sig uppehålla; och hade beredningsutskottet hemställt, att förseelse mot detta mom. måtte beläggas med böter från och med 2 till och med 100 rår, hvilka böter skulle drabba innebafvaren af förgäljningsrättigheten. Maximibeloppet nedsattes till 25 rdr. För öfverträdelse af samma 8:s 3 mom., omfattande förbud att utan öfverståthållareembetets tillstånd hafva s. k. musikalisk tillställning eller annan dylik förlustelse, hade utskottet föreslagit ett bötesbelopp från 5 till 50 rdr. Efter en stunds diskussion godkändes detta förslag. Några önskade maximibeloppets nedsättande till 25 rdr. I sammanhang med detta ärende föreslog hr Grafström ett tillägg till nu ifrågavarande kungörelse bestående deri, att vid inträffande större trängsel man skulle på polisbetjeningenstillsägelse vara förbunden att ställa gig is.k. queue,, Denna framställning godkändes och uppdrogs åt öfverståthållareembetet att redigera ett tillägg i detta ).syfte till nu förevarande särskilda ordningsstadga: ;.. Härefter föredrogs beredningsutskottets utTlåtande nr 78, i fråga om öfverlemnande till kommunen af hufvudstadens elementarläroverks . Så öre samt denna fonds förvaltning och redovisning för densamma. I enlighet med hvad beredningsutskottet hemställt, beslöto stådsfullnäk tige att till svår ä K. M:ts i detta ämne meddelade remiss förklara: att den redan samlade byggnadsfonden skall till drätselnämndens första afdelning öfverlemnas; att rektorerna vid stadens elementarläroverk skola för hvarje termin inom Fr end af Juni och December månader till afde oe öfverlemna beloppet af de under terminen till byggnadsfonden influtna afgifter tillika med behörig redovisning derför; att fondens tills gängar, om hvilkas användande till det afsedda ändamålet stadsfullmäktige ega besluta, skola af afdelningen omhänderhafvas och föras å särskild konto i stadens hufvudbok; att sedan redogörelse för fondens förvaltning blifvit efter hvarje års slut a afdelningens försorg upprättad för det förutna året, direktionen för Stockholms stads undervisningsverk skulle ega utse en person, som tillika med de af stadsfullmäktige med hänsigt till drätselnämndens räkenskaper årligen valda reVisorer deltager i granskning af fondens förvaltning; samt att den upprättade årsredogörelsen skall utaf afdelningen öfverlemnas till direktionen, för att jemte öfriga årsrökenskaper för Stockholms elementarläroYerk inom stadgad tid till kammarrätten insändas. För någon tid sedan ha vi redogjort för ett af beredningsutskottet afgifvet utlåtande i fråga om förändring af hufvudstadens fördelning i uppbördsdistrikt såmt anslag till hästlega och indrifningskostvader för ögtlina utskylder å SR kg åt uppbördskommissarien i Ladugårdslandet. Hr Montelius, som först uppträdde i denna fråga, motsatte sig ofvanhämndå anslags utgåside och begärde återremiss för en närmare utredning af de löneförmåner, som vöro förenade med upps bördskommissariens befattning. Hr Eklund ånförde deremot, att denne tjenstemans göromål vore de mest ansträngande och -håns inkomster lägre än de öfrigå uppböräskommissariernas, men ville I döck ej motsätta sig en återremiss; och blef detta äfven stadsfullmäktiges beslut efter votering, som utföll med 43 röster mot 17, hvilka afgåfvos för bifall till beredningsutskottets hemställan. Under behandlingen af denna fråga anmärkte hr v. Koch det beklagliga förhållande, som för närvarande egde rum i Stockholm, genom det alltmera tilltagande antalet af personer, hvilka undandraga sig betalningen af siva utskylder. Talaren ansåg detta missförhållande hufvudsakligen bero på stadgandena i der nya bevilniogsförordningen och förordade en Stergång till vissa föreskrifter i den) gamla. Uti afgifvet betänkande bade beredningsutskot-1. tet hemställt, att stadsfullmäktige måtte tillsvidare . anslå och till öfverståthållareembetets förfogände ställa ett årligt Delopp af 1200 rår, räknadt från 1869 års ingång, för att med en tolftedel vid hvarje månads slut utbetalas såsom arvode till den person, som af öfverståthålläreembetet är eller värder förordnad att utöfva tillsyn öfver de mrindre, odäckade ångslupar, som underhålla förbindelserna mellan stadens särskilda delar eller emellan staden och dess närmaste grannskap. Efter en stunds Orsen hvarunder lir Smitt motsatte sig anslaget, men hrir Lindberg, Fries, F. Bergström, Eklund och Bolinder förordade bifall till utskottets hemställan, bifölls utlåtandet. Äfvenledes godkändes Utsköttets afgifna ut-1! låtande, innefattande hemställan att Stora Träskgatan skulle utvidgas till 40 fots bredd, hvilket beslut kommer att underställas K. Mits pröfning och fastställelse. Utskottets utlåtande i fråga om reglering af riksarkivets förra toiåt i börnet af Skeppbron ock Slottsbacken förekom härefter. Utskottet hade deruti hemställt, dels att den nu tillernade byggnaden måtte läggas åt Skeppsbron utefter en linie, dragen genom närmaste höra åt qvärteret Bootes, parallel med k. slottets östra sida, samt från Slottsbacken efter en från ändpunkten af vestra tomtgränsen till en punkt på nyssnämnda linie på det sätt dragna linie, att tomten får från Slottsbacken sig tillagd lika stor jordrymd, som till följd af regleringen kommer att af dess nuvarande innehafvare utläggas till Skeppsbron, dels uppdraga åt drätselnämndens 1:a afdelning att, derest berörda framställning varder af K. M:t bifallen, med .K. M:t-och kronan å kommunens vägnar afsluta det byte af mark, som häraf blir en följd Härom uppstod en kort men liflig diskussion. Hr FF Te Edelsvärd yrkade, att. den föreslagna nya regle-j: ringen skulle bifallas endast hvad anginge den åt!, Skeppsbron vända fronten, men icke hvad anginge ; den åt Slottsbacken, hvaremot hr Iazelius, som sade sig först varit mot förslaget, tillkännagaf sig ! nu ha förändrat åsigt och förordade detsamma. Hm Lindhagen trodde att, då snart nog jernvägsji spår komme att utläggas längs Skeppsbron, det vore , angeläget att öka utrymmet mellan stranden och!) husraden, hvilket skulle ske genom tomtens föreslagna tillbakadragande, hYarjemte han trodde att! den i stället uppstående snedheten åt Slottsbacken ? blefve föga märkbar. Hr Kremer ansåg visserli-:3 ej frågan vara af stor vigt, men kunde, dål. (en komnmiit under diskussion, ej underlåta att ut-. trycka sin mening vara, att den föreslagna om-. regleringen hvarken vore nödvändig eller nyttig.! F, d. riksarkivets hus hade stått i linie med angränsande hus på Skeppsbron och i det allra-? närmaste i linie med f. d. engelska bankens hus(t samt parallelt med sidomuren af uppfarten tilll, Slottsbacken, hvilket senare förmodligen vore en 4 anordning af Tessin vid slottets byggande, för att . förekomma all obehaglig Verkan på ögat af södra ; j ; j slottsfronten och den motstående husradens brist)! På parallelism. Den nya tomten åter komme att lisned mot angränsande Skeppsbrolandet, snedare än förut mot f. d. engelska ankena hus och äntligen sned mot uppfarten till Slottsbacken, med ett ord sned mot alla närgränsande linier, blott för att få dess östra front, ej i linie med, men j nee med den utdragna linien af den jem-t! örelsevis aflägsna Logårdens front. Talaren yr-kade derför alslag å utskottets betänkande,under förmodan att, hvad anginge den inkräktning af stadens mark, som i förra tider blifvit gjord vid uppförande af riksarkivets hus, vederbörande ej nu, då tomten vore afröjd, skulle underlåta bevaka stadens intresse och återkräfva densamma, hvarigenom i allt fall den af hr Lindhagen afsedda utvidgningen. af trafikleden till en del vunnes. På härofvan anförda skäl afslogs utskottets hemställan med 28 röster mot 26. Vidare verkställdes val af 8 ledamöter och 8 suppleanter att i egenskap af gode män under nästa år utöfva deni k. förordningen den 24 September 1861 föreskrifna tillsyn å förmyndareg förvaltning af omyndiges egendom i de fall, dåde omyndige för sina angelägenheter icke äro under stadens förmyndarekammare lydande; och valdes: kammarrättsrådet C. E. Mander, kammarherren E. G. Leijonmarck, auditören L. Kruse, kaptenen ft! ÅA oTavercrantr -koammersrådot (MR af