Aftonbladet – 8 januari 1869, sida 2

Det behöfvex knappt sägas att de som först kallades att deltaga i denna tarfliga måltid, som värden sade, voro den främmande qvinnan och hennes son. Och från hvilken trakt är ni? frågade Juan Jose sin gäst i det han räckte henne en skifva af en präktig vattenmelon, lysande röd som ett RB le. Från Treveles i Ipejafrasn, svarade den tillfrågade. Der har jag varit, då jag tjente kronan, återtog Juan Josb; det är en fattig stad; det. Den ligger högst uppe På Poqueirahöjden. Det är sannt, svarade den fattiga qvinnan, hvars sorgsna blick lifvades ett ögonblick vid minnet af hembygden. : Och sån, fortfor Juan Jost, är der på ena sidan Mulba Hasems berg, och på den andra Väderflöjeln. 2 Kallas berget ,Väderflöjeln, Juan Jose? Och hvarföre det? År det någon väderflöjel deruppe?, Jag såg inte till någon. Nu är der i0gen, men der har varit enn,. sade den främmande qvinnan, på den tiden då morer och kristna stridde med hvarandra i Alpujarras. En engel vakade deröfver och såg efter att den ständigt måtte vända sig