Aftonbladet – 7 januari 1869, sida 3

I nungens ovilja mot österrikiska kejsarhuset Joch den dermed på det närmaste förbundna hertigliga grenen af baierska huset. SPANIEN. I ett meddelande af den 28 Dec. från MaAdrid till Constitutionnel heter det: Från Andalusien ingå i detta ögonblick ledsamma J underrättelser. I Cadix äro oroande rykten i omlopp, som säga, att en oy upprorisk deI monstration befaras. Säkert är att arresteTringarne fortfara och att stadens fängelser I snart ej mer förslå. På andra sidan har afI väpningen af milisen i Xeres gjort en stark truppsammandragning nödvändig. General Caballeros de Rodas har i egen person begifvit sig till nämnda stad med 4 bataljoner jemte artilleri samt låtit uppslå en proklamation, hvari han påminner om, att hela proviasen alltsedan upproret i Cadix varit försatt i belägringstillstånd. Denna proklamation har framkallat en stor rörelse i sinnena, hvilken ännu fortfar. Angående ofvannämnde generals ställning till de upproriska i Malaga berättas, att, först sedan han sett, att hans proklamation till dem ej verkat något, han förklarade staden i belägringstillstånd, hvarom han på förband underrättade de främmande konsulerna. De upproriska, hvilkas antal uppskattades till omkr. 700 man, hade intagit en befästad ställning i förstaden S:t Trinidad. Nyårsdagen företog Caballeros de Rodas, understödd af militärguvernören general Parria samt af krigsskepp, ett angrepp. De upproriska — blefvo fullkomligt slagna samt ledo stor manspillan och trupperna besatte genast deras position. Af fångarne togos 600. Truppernas förlust lärer vara obetydlig. Den 2 på aftonen höllo de upproriska visserligen ännu ett par andra positioner i staden besatta, men troddes med första utan stort besvär skola öfvermannas. General Caballeros de Rodas skulle för den närmaste framtiden uppslå sitt hufvudqvarter i Cordova, hvarifrån man lätt kan vända sig mot hvilken punkt som helst i Andalusien, som kan blifva hotad. På ett demokratiskt möte i Madrid den 27 Dec. beslöts bland: annat att öppna en nationalsubskription för de sårade samt de falines efterlemnade familjer i Cadix. Det försäkras, att provisoriska regeringen ändtligen beslutit sig för att vidtaga enerviska åtgärder för dämpande af upproret på uba. Man säger, att 10,000 man inom två månader skola inskeppas till Havana. Om detta är saunt, skall den upproriska rörelsen på ön helt visst vara stillad inom kort. Dock bör anmärkas, att af 10,000 soldater, icke vana vid Cubas klimat, skola troligen blott 4 å 5000 man kunna vara tjenstbara, isynnerhet under närvarande tid, då farsoten Vomito åstadkommer stora förödelser på nämnda ö. K ITALIEN. Påfven har liksom föregående år på nyårsdagen halt mottagning af den franska befälhafvaren och officerskåren f:r de franska. trupper, som ligga i Civita Vecchia. Han uttalade sin tacksamhet mot Frankrike och nedkallade himlens välsignelse öfver kejsaren och hans familj, samt den franska marinen. På nyårsuppvaktningen i Florens svarade konung Victor Emanuel på de lyckönskningar, com framburos till honom af en deputation från reprasentantkammaren, att han hyste bästa förtroende till kammarens klokhet och i afseende på de förevarande vigtiga lagstiftningsarbetena. Han iramhöll tillika, att den gaekisk-turkiska förvecklingen för närvarande var den enda utländska fråga af någon betydenhet; men han hoppades dock, att den skulle bli löst på fredlig väg af konferensen. Vid generalernas och öfriga höga nbetsmäns mottagning yttrade konungen flera nger att situationen nu var fredlig. Skulle likväl, tillade han, den politiska horisonten förmörkas, skall Italien alltid i sin armå finna det säkraste värn för sina intressen. GREKLAND oc TURKIET. Underrättelserna om den påtänkta konferensen gå hufvudsakligast ut på, att Turkiet! omsider förklarat sig villigt deltaga i den-) mms, efter det regeringen i Konstantinopel fått tillfredsställande försäkringar af Englands, Frankrikes och Österrikes gesandter. I. Ej blott de tre första punkterna i Turkiets : ultimatum till Grekland skola blifva föremål l. för konferensens arbeten — såsom det först . hette — utan alla fem punkterna. Ifall and.a frågor än de som innehållas i dessa unk: ter, indragas i förhandlingarne, komma de turkiska ombuden: att draga sig tillbaka. Hvad makterna komma att undersöka skulle: således blifva: om Greklands hållning varit af den beskaffenhet, att den berättigat Porten att framställa de i dess ultimatum förekommande fordringarne. Ryska gesandten i Konstantinopel, general Ignatieff, har försökt öfvertala Turkiet att göra eftergifter; han har neml. uttryckt sin önskan, att man skulle suspendera de bebådade åtgärderna mot de orekiska undersåterna inom turkiska gebitet och mot de grekiska skeppen. Dessa önskningar funno dock intet medhåll hos de öfriga makternas sändebud, hvilka i allmänhet blott rådde Porten att iakttaga hofsamhet. Turkiska regeringen vägrade också att ingå på general Ingatieffs önskan, tillsdess det fått behöriga garantier af Grekland. En korrespondent från Athen skrifver under den 24 Dec. till LIndep. Belge följande: Allmänheten har blifvit bedragen isin förväntan på, att förslaget om en utomordentlig beviliniog af 100 millioner drachmer skulle enstämmigt antagas, emadan detta förslag först erhöll ett gynnsamt mottagande. Hvarls och en af förslagets tre artiklar blef diskuterad på två möten, af hvilku det sista varade i 6 timmar. Den. riktade häftiga beskyllningar mot ministåren, som beskylldes att ha gått krokvägar gått krokvägar och i sitt förbållande till utländska makter följt en servil politik, som haft till följd den närvarande krigiska situ tionen. Åfvenledes förekommo starka interpellationer om huruvida det verkligen fanns : utsigter till krig, eller om freden skulle be-)! varas, om de förberedelser, som hade gjorts : eller som man ämnade göra angående de fa-: